Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/680

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  679
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

680
681  →
Utgiven 1910


[ 105 ]
680.


Min Kiäreste Broder.

Här har jag den ähran öfwersända en disputation[1] som i morgon skall ventileras. Hon är ny till tryck och rön. Ingen har tillförene betrachtat gemmas arborum, mer än Malpighius,[2] som 7 stycken sedt med Microscope; doch till helt annat ändamåhl.

Tänk alla blommor, som skola komma fram 17450[!], woro redan 1748 om wåren färdige fast i mignateur. och alla de blommor, som komma nästa åhr, kunna synas redan wid pingest tiden med blotta ögon.

Än mer tänk alla blommor äro intet annat än at calycis folia blifwa, då folia rami hänga tillsammans och spricker så apex rami.

än mer alla blommor komma 1 åhr föran de borde komma; så at om samma gemma gofwo blader, skulle de komma et åhr senare än blomman nu kommer, hwilket jag lät skulle demonstrera på en quist, om jag woro närwarande; det är en phænomenon af stor påfölg.

Tänk all träd wexer in infinitum (cæteris paribus), men när blomma kommer, då cesserar all vegetation på den quisten, som sprungit utur samma gemma. så slutas lifwet med copula, där et nytt begynnas.

Nu kommer blomman och fructificatio et åhr för sin ordinarie tid (äfter vegetations lagarne med de andre delar af wäxten). altså när fröet fölliande åhr gror, kommer stielken af fröet lika fort med stielken af knoppen, som är en förunderlig sak.

Alla knoppar äro endast giorde at bewara de små blader och blommor, som nästa åhr skola gro, ifrån kiölden.

Men tänk, en ohörd sak, at alla träd under linien hafwa aldeles inga gemmas äller hybernacula, utan komma de små blader fram hehl nakne som hundungar på det stället; altså är aldrig mögligt at de kunna wänias wid wårt climat.

Alla knoppar hålla blommor och blader till reserv för nästkommande åhr; plåckas bladen bort om sommaren, slå de knoppar, som skulle nästa åhr bära blad och blomor, ut sine blader och nya knoppar till nästa åhr.

Med mera. jag skickar detta till M. Br. som den endaste, den där i swerige har smak för wettenskaper.

[ 106 ]jag giorde senast äfter M. Brors råd, skref till Academien,[3] det jag ångrar så länge jag lefwer. jag dömmer som mig tyckes om deras insict och nit för wettenskaper. vincenda est omnis fortuna ferendo.[4] jag seglar i hamn; och skall aldrig någon få höra knäp af mig, allenast jag giort från mig skånska resan. jag skall ock blifwa mätt. jag skall läsa men aldrig skall någon mer få mitt.

När jag kom hit i brefwet, fick jag min Brors skrefna i går. will Hastswerd[5] utgifwa något, det skall wara mig rätt kiärt. och hwem annor, allenast det icke purt tages mitt, och gifwes ut i en annors namn. ty det kan jag ej tola som där på arbetat i 20 åhr; nog kan och jag älliest läsa för studenter more majorum, at de ej skola få et ord redigt. så giöra andra; skulle älliest jag plichta för min ärlighet, jag som wågar mig säga warit den endaste ärlige informator.

R:d salep. slå upp materia Medica min § 412.

R:d salep persar. turcar. E. Nat. Curios. I. app. & Cent. 4 Obs. 62. R:d compressa oblonga rugosa pellucida inodora, sapore tragacanthæ. här af giöres en drick more cocholatæ med honung och ingefära, drickes warm. ett det starkaste aphrodisiacum.

Wallerius har jag för detta talt med; han lofwade at med första bud skicka henne[6] till stockholm till m. B.

Att upmuntra hans M:t torde wara artigt nog bruka folia Mari veri ss. uti electuario; jag är säker at de skulle giöra mer än något som än brukats.

Argumentet om lectionerne war helt artigt, men aldrig tillräckeligit. det är utan exempel. wisa mig någon literat twungits at wara lärd; alla regenter hafwa sökt upmunta dem, men ej twinga; wähl sätta af dem som ej giöra godt, men ej stuta. ambition kan drifwa dem dit, som ej canoneskott. lägg ihop alt wårt, som nyligen blifwit, se om något stånd är mera twungit i Europa. jag wett helt wist at detta skadar mer sciencerne, än all lätia tillförene. Men här om wille jag häldre tala än skrifwa.

får jag en gång tid på mig, woro på några dagar giort at refutera Klein, så at han aldrig skulle rätta sig. nog kan M. Br. se at han ej är i stånd skrifwa en enda rad sine errore. det fodrar mera till at gå tillian rätt; han kan ju intet prima principia. Men så länge lectionerne wara är det mig omögligt, jag har aldrig försummat mig; jag komer allenast at läsa 8 gånger mer än älliest; [ 107 ]men om jag giör det twungit, kostar det mera på at läsa en gång, än 8 dagar tillförene. jag ser min gosse hela dagen leka på gården, utan at trotna; men då jag twingar honom at giöra något, är han genomswet och uttrottat inom ½ timma.

Ursächta mig som skrifwer så hastigt, ty timmarne äro oss korte och månge.

jag förbl.
Upsala d. 18 Nov.
1749.     
Min Kiäreste Broders
lydige dräng
C. Linnæus.

Men hwarföre låter ej Min Broder mig wetta, huru Baron Hårleman mår; han är den endaste, som jag sedt med allware och af hiertat wårdat sig om wettenskaper; de andre tala wähl och torde wähl hafwa lust, men jag wet ej hwad jag saknar.

Utanskrift och sigill saknas.

  1. Gemmæ arborum, hvilkens respondent och (till väsentligaste delen) författare Petrus Löfling.
  2. Marcello Malpighi, född 1628, medicine professor företrädesvis i Bologna, sedan påflig lifmedicus, död 1691; framstående anatom och fysiolog, växtanatomiens grundläggare.
  3. ​ Bref 260.
  4. ​ All motgång kan öfvervinnas genom att fördragas.
  5. ​ Torde afse Fredrik Wilhelm Hastfehr, född 1722, löjtnant vid Västgöta-Dals regemente, död 1762. Han synes hafva haft för afsigt att utgifva någon skrift af zoologiskt eller ekonomiskt innehåll, måhända hans Underrättelse om fullgoda fårs ans och skötsel, som utkom 1752 och sedan öfversattes på danska, tyska och franska.
  6. Kleins Missus V.