En gång dö och sedan domen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
En gång dö och sedan domen
av Emund Gripenhielm
Här ur 1695 års psalmbok. På Wikipedia finns en artikel om En gång dö och sedan domen.


[ 154 ]

1. EN gång döö och sedan domen
Är oss allom förelagt:
När wår kropp til jord är kommen/
Blijr doch siälen änn widh macht.
In för Gudh hon ställes tå/
Ther hon domen skal vndfåå;
Räkenskap skal hon ther giöra/
Hur’ hon här månd lefnad föra.

2. Then som blijr rättferdig funnen/
Han går vthi Himlen in;
Then medh synder är bebunden/
Blijr i ewigt qwahl och pijn.
Domen håls offentlig tå/
När som kroppen mån vpståå;
När som JEsus sielf wil komma/
Glädia sigh tå alle froma.

3. Stoor omwäxling månde wara
Ifrån tijd til ewighet:
Ty är nödigt taga wara/
At man tiden nyttia weet.
Här är lijf och här är dödh;
Himmels glädie/ ewig nödh:
Wälg o mennskia / wälg thet bästa/
Ther på tu wilt hoppet fästa.

4. Eij haar Gudh oss hijt i werlden
Skapat til fåfänglighet;
At wij lite til then flärden/
Eller öfwe yppighet.
Neij/ så lyder HErrans Lagh/
Gudi tiena natt och dagh;
Til wår nästas wälfärd lefwa/
Altijd efter Himmelen sträfwa.

5. Gudh/ min Gudh/ på tigh jagh bygger/
Sätter all min tröst och lijt;
Vthi tigh är jagh fast trygger;
Stoor ästu vthi titt nijt:
Jagh är jord och stofft/ eij wärd
At tin nådh blijr migh beskärd:
Doch haar tu af nådh allena
Kallat migh tigh til at tiena.

6 HErre/ för tin stora wrede
Bäfwar Himmel så ock jord;
Tu för mina synder lede
Äst på migh fast wreder giord.
När jagh tänker ther vppå/
Hiertat migh försmächta må:
Men/ o Fader! tins Sons pina
Hafwer botat synder mina.

7. JEsus hafwer giordt tilfyllest
Tin rättwisos stränga Lagh/
Stillat wreden/ skaffat hyllest;
Skada skal eij wredens dagh.
Therför’ haar Gudz rena Lamb/
Lidit dödh på korssens stamm;
Sin förtienst haar han oss gifwit:
Then som troor han ärfwar lifwet.

[ 155 ]

8. Salighet haar han förwärfwat/
Och af nåde then oss skänckt;
Then i synden är förderfwad/
Vthi kropsens wällust sänckt/
Sätter lijt til werldens spel/
Haar i Christo ingen deel;
Han skal ewigt lijf eij finna;
Såsom stofft skal han förswinna.

9. JEsu hielp migh alla dagar
Giöra efter tina Bodh;
At min wandring tigh behagar/
Styre migh tin Ande godh!
JEsu blif tu stedz när migh/
At jagh altijd blijr i tigh/
All förtröstan til tigh sätter/
Efter tigh min werck vthrätter.

10. Helig wandel/ salig ända
Thet haar Gudh tilsamman satt;
Ond dödh haar eij återwända/
Stadnar i en ewig natt.
Ach! hur tå förlorad är
Nödh och dödh/ som JEsus kär
För titt lijf haar måst vthstånda/
När tu får en ewig wända.

11. Werlden gifwer sorg och smärta/
Nödh och döden står til redz:
HErre tu förnöijer hierta/
Ställer thet ock wäl til fredz:
Ja/ ock ännu myckit meer/
JEsu/ tu af nådh beteer.
Wäl är them som til tigh lända/
Theras frögd får ingen ända.

12. Styr/ o JEsu! til thet bästa/
Hwad som migh åliggia kan;
Lär migh altijd på tigh fästa
All min troo/ at hon är sann.
Stil thet onda ifrån migh.
Alt thet goda är i tigh.
Wärdes tu mitt lijf förblifwa/
Tigh wil jag migh vndergifwa.

13. När min sidsta stund mån wara/
Vphålt migh medh tine hand;
Låt migh salig hädan fara/
Och vptag til tigh min and:
Öpna tu migh lifsens dör/
Ach! kom migh eij skräcklig för/
Milde HErre JEsu Christe!
Låt migh aldrig tigh bortmista.

14. Anse Gudh at jagh är renad
Genom JEsu Christi blodh;
Anse at jagh är förenad
Medh tin Son min Frälsar’ godh.
HErre se migh nådigt an/
At jagh för tigh framgåå kan/
Lof och tack tigh gladlig bära/
Och titt Namn ther ewigt ähra.