Epigram (Lenngren)

1.

Den väg som fram till lyckan går,
han är ju trång och hal och svår:
Hur har då Clas på några år
så hastigt fram till lyckan lupit?
Vad ... lupit? Ni far vill, minsann!
Att löpa såg han ej gick an:
han bara ideligen — krupit.

2.

När elden nyss kom lös på söder mitt i natten
hos brodern Rusius, man anmärkt har därvid,
att han för första gång uti sin levnadstid skrek efter vatten.