Förlossningen är vunnen
| ← Själ och tunga må lovsjunga |
|
Vi äro ej hemma på jorden → |
| Femte upplagan |
60
Förlossningen är vunnen:
Guds Son från evighet
Av Fadren är upprunnen till världens salighet.
Han är den morgonstjärna,
Som lysa kan och värna
I mörker och i kval.
2 Han människa är vorden;
En lovad nådetid
Har uppgått över jorden
Med ljus och hopp och frid.
Nu dödens makt är krossad
Och syndens boja lossad,
Och öppnad himlens port.
3 O Kristus, Dig vi prisa,
Vår dyre Frälsare,
Att Du oss täckts bevisa
Så rik välsignelse.
Till Dig vårt hjärta längtar
Från öknens strid och trängtar
Till Dig i härlighet.
4 Din Fader Dig allena
Har givit allt i hand.
Du dog att evigt ena
Guds barn ur alla land
Och så åt Dig förvärva
Ett folk, som sällt skall ärva
Det rike, Du berett.
5 Vad Fadren Dig har givit,
Du ej borttappa vill.
Du i din bok har skrivit
Dem, som Dig höra till.
Vår Fader, Dig vi lova,
Att Du oss som en gåva
Till Sonen evigt skänkt.