1.
Han tände lyktor i den mörka dimman,
Der han på himlens stjärnegata for,
Och på hans allmagtsord i morgon timman
Steg solen fram på fästets högsta kor,
Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; Pris vare Gud!
2.
Han vatten göt från himlens höga salar,
Och hvalar lekte uti böljan blå
Och bäckar sorlade i gröna dalar
Emellan blomsterhöljda stränder då;
Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; Pris vare Gud!
3.
Och vid en fläkt från himlens andeländer
På söderns kullar cedrar sprungo opp,
Och hjordar betade på gröna stränder,
Och trastar drillade i furans topp,
Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; Pris vare Gud!
4.
Han gjorde mänskobarn med sina händer
Af jordens stoft i lifvets morgonstund,
Och barnets ängel log på sköna stränder
Vid lifvets vårfläkt uti Edens lund;
Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; Pris vare Gud!
5.
Hans röst igenom universum brusar,
Hans blick igenom alla höljen går,
Hans andedrägt i hvarje vindfläkt susar,
Hans lif igenom hvarje åder går,
Och alla verldar gifva återljud; Pris vare Gud!
