Men då igenom seklernas sekunder

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Men då igenom seklernas sekunder
av Emil Gustafson
Texten inspirerad av Ps. 14. Här ur Hjärtesånger 1895 (nr 2), 5:e upplagan. På Wikipedia finns en artikel om Men då igenom seklernas sekunder..


1.
Men då igenom seklernas sekunder
En lofsång går i tusen stämmors ljud,
Då raglar dåren fram bland skaparns under
Men dåren säger: "Det fins ingen Gud!"
Fins ingen Gud!

2.
Ha daggens klara droppar ingen fader?
Hvem lade jordens grund? Nog vet du det?
Säg, hvem har skapat himlens stjärnerader?
Har du i rymden trampat dina fjät?
Hör, alla verldar gifva återljud:
Det fins en Gud!

3.
Han bjuder mänskobarnen vända åter,
Och dödens natt omtöcknar deras själ.
Förtviflad anden flyr och vännen gråter,
Der han på stranden vinkar sitt farväl;
Och lekars hån dö bort i böners ljud:
Ack, hjälp oss, Gud!

4.
När döden stirrar i monarkens speglar,
Då rinner klagan fram i ångerns tår;
När tiden in i evigheten seglar
Och domens eld ur mörka skyar går;
Då ropa de som trampat Herrens bud:
Förlåt oss, Gud!

5.
Ack, Helige, som tronar uti ljuset!
På mig ditt kärleksöga blickar ner.
Mig anden lyfter öfver jordegruset,
När dig i allt mitt sälla hjärta ser.
Jag saligt känner, att det fins en Gud.
Tack, käre Gud!