Hoppa till innehållet

Men då igenom seklernas sekunder

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Men då igenom seklernas sekunder
av Emil Gustafson
Texten inspirerad av Ps. 14. Här ur Hjärtesånger 1895 (nr 2), 5:e upplagan. På Wikipedia finns en artikel om Men då igenom seklernas sekunder..


1.
Men då igenom seklernas sekunder
En lofsång går i tusen stämmors ljud,
Då raglar dåren fram bland skaparns under
Men dåren säger: "Det fins ingen Gud!"
Fins ingen Gud!

2.
Ha daggens klara droppar ingen fader?
Hvem lade jordens grund? Nog vet du det?
Säg, hvem har skapat himlens stjärnerader?
Har du i rymden trampat dina fjät?
Hör, alla verldar gifva återljud:
Det fins en Gud!

3.
Han bjuder mänskobarnen vända åter,
Och dödens natt omtöcknar deras själ.
Förtviflad anden flyr och vännen gråter,
Der han på stranden vinkar sitt farväl;
Och lekars hån dö bort i böners ljud:
Ack, hjälp oss, Gud!

4.
När döden stirrar i monarkens speglar,
Då rinner klagan fram i ångerns tår;
När tiden in i evigheten seglar
Och domens eld ur mörka skyar går;
Då ropa de som trampat Herrens bud:
Förlåt oss, Gud!

5.
Ack, Helige, som tronar uti ljuset!
På mig ditt kärleksöga blickar ner.
Mig anden lyfter öfver jordegruset,
När dig i allt mitt sälla hjärta ser.
Jag saligt känner, att det fins en Gud.
Tack, käre Gud!