P. Westerstrands afresa till Paris
| ← Skål för Våren |
|
November → |
| Ur Fiskmåsen. Poetisk Vår-Kalender för 1853 af E. Sehlstedt utgiven 1853 |
Wid Presidenten och Kommendören
P. WESTERSTRANDS
afresa till Paris, 1851.
(Sång i P. B.)
— — Men ack! vi sörja ej ändå,
Att Du far bort från Norden.
Vi hemma bli och hoppas på,
Att Du är hemsjuk vorden;
Och längtar så allt mer och mer
Till Nordens gamla riken,
Och ett, tu, tre, på båten ger
Den Franska republiken.
Der lefver folket oförskämdt,
Och för ett fasligt väsen:
I val och qval de lefva jemt
Och sjunga marseljäsen.
Der blir man grå, fast man är ung,
Af omsorg för nationen.
Här sjungs: ”Bevara, Gud! vår Kung”!
Ännu på gamla tonen.
Du älskar Sverge, liksom vi,
Hvi lemnar Du då roret
För vind och våg, på en gång, i
Brikoll och Statskontoret?
Det kan för Dig visst vara bra
Att slippa gå dess trappa; —
Men Bacchi Barn och Barbara
Bli också utan Pappa.
Storpappa! ställ dock glad och vis
Din färd till kontinenten;
Och helsa flitigt till Paris —
Ja, sjelfva Presidenten.
Han väldet hade i behåll
Och vore utan like,
Om han blott gjorde till Brikoll
Sitt hela vida rike.
Han tror väl han, som andra tro:
Att här ej folk kan vara,
Att uti Sverge ulfvar bo
Och mygg och bromsar bara.
Var dock så god och ihågkom
Att slå omkull hans gloser;
Gör honom flat och tala om,
Att här finns ock — fransoser.
Farväl då till Din republik!
Vi stanna här på fjället.
Finns här ej mycket politik,
Så finns här punsch i stället.
På drufvorna derborta känn,
Och helsa vår Minister;
Men trifs Du ej, så kom igen
Till Dina Brikollister!
