Så fungerar Wikipedia/Vanliga och ovanliga frågor

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  Hur man redigerar på Wikipedia Så fungerar Wikipedia
av Lennart Guldbrandsson

DEL 3: Vanliga och ovanliga frågor
Wikipedias historia  →
(sidindex)


[ 84 ]

DEL 3: Vanliga och ovanliga frågor

Innehåll

[ 85 ]

Introduktion

Varje dag kommer det nya frågor på de frågelådor som svenskspråkiga Wikipedia har. De flesta rör specifika fall men svaren brukar vara likartade:

  • ”jag har fixat det, men du vet väl att du också får ändra det som är fel?”
  • ”på [[det här stället]] beskrivs precis hur man gör”
  • ”på [[det här stället]] beskrivs varför man gör så”

Men det finns också allmänna frågor, frågor som gäller Wikipedias natur. Svaren på de frågorna går inte lika lätt att sammanfatta. Det finns visserligen svar på Wikipedia, men de är ofta korta, så här har jag försökt att svara mer utförligt.

Det finns också frågor som aldrig dyker upp, trots att de kanske borde. Svaren på de frågorna finns också här. Men vi börjar med den absolut vanligaste frågan som alla som sysslar med Wikipedia får. Ofta.

[ 86 ]

Kan man lita på Wikipedia?

Utan tvekan är ”Kan man lita på Wikipedia?” både den viktigaste och den vanligaste frågan man får när man diskuterar Wikipedia med vänner, journalister och folk på gatan. Det är också den frågan wikipedianerna själva diskuterar oftast.

Det korta svaret är ”ja, fast var källkritisk”. Det långa svaret kommer här:

Vilka fel kritiseras Wikipedia för oftast?

För att se om Wikipedia är tillförlitligt eller inte kan det vara bra att se på vilka punkter Wikipedia oftast blir kritiserad. Enligt förstudien ”Wikipedias fel och brister” som bibliotekarien Einar Spetz har gjort för Regionbibliotek Stockholm kritiseras Wikipedia oftast för följande saker:

Page86-Så fungerar Wikipedia-kritik.png
[ 87 ]
Page87-Så fungerar Wikipedia-kritik.png

Spetz förstudie går att ladda ner som pdf från http://www.regionbiblioteket.se/upload/_Dokument/wikipedia.pdf. Den är inte så negativ som titeln antyder.

Stämmer kritiken?

Låt oss titta på de olika punkterna var för sig:

Wikipedia saknar en redaktion...

som tar ansvar för innehållet
Det stämmer att Wikipedia inte har någon betald redaktion. Det stämmer också att inga av användarna måste göra något. Men många av användarna tar ändå ansvar för de artiklar som de har skrivit och är passionerade för sina ämnen.

Uppslagsverket skapas av amatörer

Att Wikipedia skrivs av amatörer är en sanning med modifikation. Som sagt, ingen får betalt för att skriva, men även professorer kan ju skriva gratis. Vi har många exempel på proffs som skriver på Wikipedia: civilingenjörer, fysiker, datatekniker, lärare, filmare, tjänstemän inom kommuner och landsting, präster, musiker, fotografer, filosofer, journalister, officerare från armén, sjömän, och professorer. Sanningen är dock att man aldrig kan veta vem som skriver. Det kan vara en amatör. Men amatörer kan också ha rätt.

Wikipedias sökfunktion...

är outvecklad jämfört med konkurrenterna.
Nja, får man väl säga. Det går visserligen inte att trunkera (att ersätta delar av ett ord med stjärna), men sökfunktionen utvecklas hela tiden. Nu får man på svenskspråkiga Wikipedia förslag redan när man skriver. Skriver man Aber får man en lista med ett tiotal förslag.

Dessutom går det att söka med ett halvdussin olika sökvertyg på Wikipedias söksida, till exempel Google, Yahoo, och Windows Live. I och [ 88 ]med att Wikipedia är en öppen sajt går det också att söka via vilka sökmotorer som helst på nätet. Det går inte med Nationalencyklopedin.

Påståenden är dåligt belagda

Samt
Otillräcklig möda läggs på att kontrollera källor.
Jag håller med. Fler artiklar behöver källförteckningar, fakta behöver gås igenom och faktafel ska tas bort. Men även om det finns dåligt med belagda källor behöver det inte betyda att fakta automatiskt är dålig. En jämförelse med många traditionella uppslagsverk visar att de också är dåliga på källhänvisningar, även om det inte är någon ursäkt. Däremot finns det flera projekt för att komma till rätta med det här problemet. Alla är välkomna att delta.

Artiklarna är politiskt vinklade

Åt vilket håll då? Troligen tycker företrädare för alla partier att deras parti är missgynnat och att andra partier har fått bättre rapportering. Det här är helt enkelt en svepande anklagelse som behöver specificeras för att säga något. I själva verket väger nog den totala summan av artiklarna upp varandra, någorlunda i alla fall.

Ingen värdering huruvida ämnen är viktiga

Samt...
Urvalet av fakta upplevs som slumpmässigt
På sätt och vis är det sant. Det förekommer ingen värdering – på förhand. Och vilka artiklar som skapas är nästintill slumpmässigt – när de skapas.

Men de mindre viktiga artiklarna blir ofta raderade eller nerkortade, medan de viktiga blir längre och bättre – i det långa loppet. Hur den processen går till är också delvis slumpmässigt, men studier från bland annat IBM har visat att ju fler olika användare som redigerar en artikel, desto bättre blir den.

[ 89 ]

Wikipedia är ett tillhåll för klottrare

... som utför ofog - allt från medveten vandalisering till att larva sig
Och fotbollsläktare är ett tillhåll för huliganer och motorcykelklubbar ett tillhåll för Hell’s angels. Frågan är i hur hög grad. Det finns inga siffror för svenskspråkiga Wikipedia, men på engelskspråkiga Wikipedia har det gjorts flera undersökningar av klotter. En visar att ungefär fem procent av alla redigeringar är klotter, men att mediantiden innan den är återställd är 14 minuter. En mycket grundlig undersökning som University of Minnesota gjorde 2007 visar att siffran på 5% stämmer. De menade också att risken för att träffa på en vandaliserad artikel är 0.0037% och att 42% av alla dåliga redigeringar återställs första gången någon ser den. I och med att engelskspråkiga Wikipedia började med antivandalism-bottar, sjönk risken att stöta på vandaliserade artiklar ännu mer. Både undersökningar och wikipedianer har kommit fram till att det mesta klottret kommer från IP-adresser som inte skrivit något på sin användarsida, vilket betyder att den länken är röd. Klotter är vanligast i högprofilartiklar: kändisar, personer som skolelever tvingas läsa om samt aktuella händelser.

Fördelen med klotter framför de andra typerna av fel på Wikipedia är att det oftast är ganska lätt att se vad som är klotter. Några kännetecken:

  1. klottret är skrivet med VERSALER,
  2. det står ofta först eller sist i första stycket, och
  3. det rör sig ofta om rätt barnslig humor eller hänvisningar till andra människors homosexualitet

Oftast är det mycket lätt att ta bort klottret: man klickar på Historik-fliken, går till den sista bra versionen, skriver ”Tar bort klotter” eller liknande i sammanfattningsfältet och klickar ”Spara”.

Många redigeringar bottnar i illvilja och osämja

Samt...
Webbsidan drar till sig kverulanter
För illviljedelen, se ovan. Klotter är inte så vanligt som man kan tro.

Osämjan användare emellan är betydligt svårare att sätta några siffror på. För hur definierar man osämja? Men visst förekommer det att användare blir osams. Mina egna erfarenheter är att de flesta konflikter kommer från:

  1. nybörjare som inte förstått hur Wikipedia fungerar (se ”Vilka är de vanligaste nybörjarmisstagen?” nedan)

[ 90 ]

  1. personer med kunskaper som krockar, till exempel sådana som har fått lärt sig att det heter 'tv' och andra som har fått lära sig att det heter 'TV'
  2. personer som tycker olika, politiskt, moraliskt eller socialt

Säg det ställe där samma typer av konflikter inte finns. Jag tror att det går att lösa de flesta av konflikterna: nybörjarna går att träna upp, kunskapskrockarna går att kompromissa om, och tvång att ange källor brukar vara det bästa sättet att undvika konflikter bland personer med olika åsikter.

Personer som klagar då? Mitt intryck, och det backas upp av flera av de som träffat många wikipedianer, är att de flesta wikipedianer är inriktade på att hitta bra lösningar. Att vara lösningsinriktad är närmast en förutsättning när man börjar skriva på ett projekt som är så socialt som Wikipedia.

Det finns sidor om de här frågorna på Wikipedia, men de kan säkert bli bättre. Även där inbjuds alla att delta.

Institutioner med makt manipulerar artiklarna

CIA har gjort det. Vatikanen och Astra Zeneca har gjort det
Det som åsyftas här är den så kallade WikiScanner, ett program som kan se vilka företag som redigerar i sina egna eller konkurrenternas artiklar. De företagen och flera andra har alltså blivit avslöjade och deras försök att manipulera har blivit återställda.

Men WikiScanner visade också att de flesta redigeringarna var korrekta, vilket inte är förvånansvärt, eftersom folk som jobbar på Astra Zeneca kan förväntas vara välutbildade i medicin. För mer information, se avsnittet ”WikiScanner” i historiedelen.

Artiklar är kvalitetsmässigt tunna

De flesta artiklar kan helt säkert bli bättre, men det är lätt att komma med sådana uttalanden utan att peka på några exempel. Typiskt nog för Wikipedia har det visat sig när tidningar eller andra har pekat på särskilda artiklar som bristfälliga, så dröjer det inte länge innan de artiklarna förbättras avsevärt. Ibland kan man behöva en knuff i rumpan för att se över det som har blivit vardag. Så fortsätt gärna att peka på artiklar som innehåller fel eller behöver bli bättre. Eller gör något åt dem själv.

[ 91 ]

Svaret, äntligen

Med de anklagelsepunkterna i bakhuvudet och förklaringarna framför dem kan det vara dags att komma till saken. Så, kan man lita på Wikipedia?

Låt mig svara på två sätt:

  1. Det finns en hel del objektiva mätningar på hur tillförlitliga Wikipedias artiklar är. De flesta har gjorts på engelskspråkiga och tyskspråkiga Wikipedia, men i stort sett alla länder där Wikipedia har figurerat i pressen finns det undersökningar.

Resultaten av undersökningarna varierar, baserat på vilka artiklar som valts ut. Men tillförlitligheten är förvånansvärt hög. Det förekommer fel, men enligt undersökningarna inte i så stor grad man hade kunnat vänta sig när det inte är betalda experter som skriver och när vem som helst kan klottra ner en artikel. Många undersökare har därför blivit smått förvånade över att det fungerar med att låta amatörer göra experternas jobb. Framför allt är skillnaderna mellan Wikipedia och de traditionella uppslagsverken inte särskilt stor. Den blir också mindre för varje dag som går.

För mer information, se Wikipedia:Press och de andra språkversionernas motsvarande sidor. På engelskspråkiga Wikipedia finns även Wikipedia:Wikipedia in academic studies och Wikipedia:External peer review.

  1. Som presskontakt brukar jag numera svara så här: Det beror vad man ska ha det till. Några förtydliganden:
  • Det borde till exempel säga sig själv att man inte använder Wikipedia som utgångspunkt för en vetenskaplig artikel. Man skriver helt enkelt inte en doktorsuppsats om frikativornas utbredning i Skåne baserat på vad man läser i Wikipedia. Det spelar helt enkelt inte någon roll om världens bästa lingvister skriver på Wikipedia. Istället letar man reda på en hel rad med vetenskapligt granskade böcker som handlar om våra kära väsljud, frikativorna. Eller så gör man en egen undersökning av hur ett antal skåningar använder frikativor. Anledningen till att man inte använder Wikipedia i forskning är alltså samma som att man inte använder NE i forskning: båda är uppslagsverk, sekundärmaterial, inte primärmaterial. Och man ska framför allt aldrig använda bara en källa utan flera.
  • Sitter man däremot och diskuterar vänner emellan utan att komma överens om vad huvudstaden i Nairobi heter, då är Wikipedia inget dumt ställe att gå till. Inte minst för att man då skulle få reda på att det inte är ett land utan huvudstaden i Kenya.
  • När man ska få överblick över ett ämne som man precis har börjat lära sig något om, då är Wikipedia svårslaget, lite grand som den där nybörjarserien ”... for Dummies”. (Ett bra grepp där är Wikipedias externa länkar och källhänvisningar, där man kan få tips om andra webbplatser och böcker som vem som helst inte kan ändra.)

[ 92 ]

  • Som en kurs i första hjälpen är inga uppslagsverk att rekommendera. Det finns bättre källor.
  • Artiklar om nutida populärkultur är oftast väldigt fylliga, mer än några traditionella uppslagsböcker, så om man inte hängt med i vad en TV-serie handlar om eller vem som spelar huvudrollen, finns det troligen korrekt information på Wikipedia. Däremot finns det ganska lite och bara ytlig information om dåtida populärkultur, såsom 1970-talets TV-kändisar. Det finns ojämnheter på Wikipedia när det gäller vilka ämnen som får artiklar först. Det kommer dock att lösa sig med tiden. De flesta basämnena har ordentliga artiklar, även om det är långt ifrån perfekt ännu.
  • Visst går det att hitta fel. I själva verket är det ganska lätt att hitta fel. I stort sett kan man säga att det är den huvudsakliga sysselsättningen för många wikipedianer – att leta fel och korrigera dem. Delar av den processen beskrev jag i avsnitten ”Kvalitetssäkring på Wikipedia” och ”Artikelförbättring på Wikipedia” i del 1. Det finns en hel del felaktigheter i både NE och andra traditionella uppslagsverk också. 2005 rapporterade till exempel BBC News att en tolvårig pojke hade hittat fem fel i Encyclopaedia Britannica, enbart i artiklarna om Polens geografi. En vän till mig som arbetade på Focus berättade om när de vid ett tillfälle helt sonika hittade på en norsk kung som ska ha funnits någon gång på 1300-talet. Och NE:s chefredaktör sa 1993 att det finns ca 60 fel i varje volym, med motiveringen att ”ett uppslagsverk utan fel är en utopi”.
***

Så här kan man naturligtvis hålla på i stort sett hur länge som helst (å ena sidan, å andra sidan…). Därför kan det vara på sin plats att påpeka att man ska vara källkritisk. Inte bara på Wikipedia, utan alltid.

Liten kurs i källkritik

För egen del använder jag Wikipedia just som en startpunkt för vidare forskning, inte som slutpunkten. Med andra ord, när jag läser något på Wikipedia använder jag samma källkritiska tankesätt som när jag läser något i NE.

Alla vet dock inte hur man gör, trots att det finns all anledning att inte [ 93 ]lita blint till några källor. Här är därför några snabba tips, som du kan använda även utanför Wikipedia:

  1. vad ska du ha informationen till?
  2. handlar texten om det du söker? På Wikipedia finns det ingresser som förklarar kortfattat vad artikeln handlar om
  3. finns det något som tyder på att texten inte är pålitlig? På Wikipedia finns det varningsskyltar, till exempel.
  4. vad är ditt första intryck av språk och stil? På Wikipedia kan du även se om artikeln har rätt format, med till exempel blåa länkar av de viktigaste orden
  5. finns det några källor angivna? Är källorna pålitliga? På Wikipedia är några av de värsta ”källorna” svartlistade och går inte att lägga in
  6. finns det några bilder som tyder på att texten är korrekt?
  7. verkar texten vara skriven i polemik, det vill säga, i syfte att kritisera någon? På Wikipedia finns diskussionssidor där du kan se om artikeln är omstridd
  8. kan du hitta samma information på något annat ställe? På Wikipedia finns det ofta externa länkar, men även länkarna ”Sidor som länkar hit” och ”Andra språk” i menyn till vänster är praktiska
  9. vem har skrivit texten? På Wikipedia kan du se hela artikelhistorien. Ju fler redigeringar, desto bättre. Titta gärna på hur de senaste redigeringarna ser ut genom att klicka ”Historik” och sedan ”Jämför valda versioner”. Då ser du också om...
  10. är texten aktuell?
  11. verkar innehållsförteckningen sakna någon viktig del som kan tyda på att texten undviker någon aspekt av ämnet?
  12. vem kan ha intresse av att texten är partisk? På Wikipedia tas kommersiella texter bort ganska snart, men politiska ståndpunkter är ibland svårare att särskilja från fakta
  13. är texten citerad någonstans? På Wikipedias diskussionssidor kan du ibland se ifall artikeln har blivit omnämnd, men annars går det att söka via nätet
***

Den akademiska webbplatsen Gearfire tipsade en gång om fyra sätt som Wikipedia kan användas på utan att man behöver riskera något genom att citera direkt:

  1. Bakgrundsinformation, d.v.s. sammanhang och historiska skeenden
  2. Länkar till andra ställen på internet
  3. Nyckelord för att börja söka vidare på bibliotek
  4. Källorna i källförteckningarna som du sedan kan leta upp på ditt bibliotek
[ 94 ]

Wikipedia mot Nationalencyklopedin

Det är naturligt att jämföra liknande verk. Wikipedia jämförs därför ofta med traditionella uppslagsverk såsom Encyclopaedia Britannica, Brockhaus Enzyklopädie och Nationalencyklopedin. De flesta jämförelser utgår ifrån att den ena är bättre än den andra, när det i själva verket beror på vilka områden man är intresserad av. Om man jämför svenskspråkiga Wikipedia med Nationalencyklopedin ser det ut så här:

Storlek

Wikipedia är större. Med nästan 300 000 artiklar jämfört med NE:s 190 000 har Wikipedia varit större sedan hösten 2006. Nu innehåller visserligen NE även ordboksord, en engelsk ordbok och årsböcker (sammanlagt 395 000 artiklar), men räknar man med Wikipedias motsvarande innehåll så är resultatet ännu tydligare: över 980 000 artiklar. Wikipedia är därmed det största svenska uppslagsverket någonsin.

Mot Nationalencyklopedins databas på drygt 100 miljoner tecken kan man ställa Wikipedias 688 miljoner. Wikipedias artiklar är alltså även längre.

Tillförlitlighet

Det har inte gjorts några statistiska undersökningar med stora mängder data, utan bara mindre jämförelser av tidningar och tidskrifter. Trots att resultatet ofta visar på ett jämnt resultat, är det fortfarande så att NE med sina experter är mer generellt tillförlitlig, medan Wikipedia med sina fler bidragsgivare är mer aktuell.

Tillgänglighet

Fler använder Wikipedia. Drygt 1,5 miljoner har tillgång till NE (som man betalar 549 kr per år för, som privatperson. Företag och skolor betalar ungefär motsvarande per person). Wikipedia är gratis och tillgängligt för alla. Men i praktiken ligger NE på 577:e plats på webbtrafikmätaren Alexa. Svenskspråkiga Wikipedia ligger på 12:e plats med över 70 miljoner besök varje månad.

[ 95 ]Sökning i Wikipedia kan ske både med interna och externa verktyg, såsom Google. NE går enbart att söka internt, med hjälp av en bra sökmotor. Båda har frågespalter: ”Fråga experten” respektive Wikipedia:Faktafrågor.

Både Wikipedia och NE finns tillgängliga via mobiltelefon – NE dock enbart för abonnenter. Adressen till svenskspråkiga Wikipedia i mobilen är http://sv.wapedia.org. Enbart NE finns i tryckt version.

Extramaterial

Page95-Så fungerar Wikipedia-jämförelse.png
[ 96 ]

Övrigt

Inga wikipedianer jag har träffat hyser några tävlingsinstinkter mot NE. Det finns heller inga som talar illa om Nationalencyklopedin. Och på NE är man nyfikna på Wikipedia. För att citera NE:s chefredaktör Arne Ekman: ”Wikipedia är en härlig idé.”

Utan Wikipedia hade Nationalencyklopedin troligen aldrig blivit så uppmärksammat i media de senaste sju åren. Och jag tror att båda ser den andra som en uppmuntran att göra ett ännu bättre jobb. Den senaste tiden har NE och Wikimedia Sverige börjat träffas regelbundet, som kollegor, med olika arbetssätt.

Båda uppslagsverken har olika styrkor och olika nackdelar. Alla försök att välja bort den ena är som att blunda med ena ögat. Man ser mer med båda ögonen öppna – och det är lättare att bedöma avstånd.

[ 97 ]

Varför skriva på Wikipedia?

Man får inte ett öre för att skriva på Wikipedia. Varför ska man då göra det? Den här frågan får jag ofta, framför allt av journalister som vill ha ett bra citat. Jag har inte kommit på något bra, kort svar. Jag har inte ens sanningen här utan kan bara gå på vad jag förstått av mitt eget och andras kommentarer. Om någon har ett bättre svar får du gärna skicka det till mig.

Med förhoppning om att det är en tillräcklig ursäkt för att jag talar för andras motiv sätter jag igång:

Egotripp

Att det är en egotripp att skriva på Wikipedia kan det knappast råda några tvivel om. Varför och hur är lite mer komplicerat.

Man skriver inte under artiklarna i Wikipedia, såsom i många traditionella uppslagsverk. Ens användarnamn finns förstås där i artikelhistoriken — tillsammans med precis vad man tillförde eller ändrade (eller tog bort, även om det inte rekommenderas) — men det är långtifrån alla som läser artiklarna som tittar på artikelhistoriken. Och även om folk tittar på artikelhistoriken så står ju där bara ens användarnamn.

Man ”äger” inte heller artiklarna. Vem som helst kan ändra i det man skrivit, när som helst. I själva verket ger man upp alla framtida krav på ägarskap så fort man klickar på Spara-knappen. Däremot ger man inte upp rätten att attribueras.

Trots det är egotripparna ett stort skäl att redigera på Wikipedia. Några av de vanligaste sätten som det syns på är:

  1. Vissa skribenter på Wikipedia väljer att berätta vilka artiklar de är huvudförfattare till.
  2. Bara det att man som registrerad användare har en bevakningslista där man kan se precis vad som händer med de artiklar man väljer att bevaka uppmuntrar åtminstone delvis till ett sorts ägandetankesätt.
  3. Olika artikelskrivartävlingar (med bilder att sätta på sin användarsida som belöning) är ett sätt att tacka för ett väl utfört arbete.
  4. Om någon har missat att det pågår en konflikt om en artikel som den har varit med och skapat händer det ibland att andra användare meddelar denne att ”nu händer det något med ’din’ sida”.

Men förutom dessa sätt finns det något som är mindre påtagligt men som ändå handlar om ens självkänsla. Det är den sköna känsla som börjar när [ 98 ]man hittar en dålig artikel som man vet precis hur man ska kunna förbättra, som fortsätter när det går bra att skriva, vidare över när man klickar Spara och ser den dåliga artikelversionen försvinna och ersättas av något mycket bättre, ända till när man upptäcker att det man skrivit fått någon slags effekt. Glädjen över att ha publicerats är stor. Att det man skriver får konsekvenser är riktigt häftigt.

Sen får man utlopp för sina besserwissertendenser som en ren bonus.[1] Men till skillnad från det mest egotrippade av alla nätfenomen, bloggandet, finns det även andra element som är lika viktiga eller kanske till och med viktigare.

Altruism

Man ska inte få för sig att användarna skriver enbart för att tillfredsställa sina egna lustar. Många skriver artiklar för att de tycker att något saknas i ett viktigt ämne. Många vill dela med sig av sin kunskap. För många äldre kan det till exempel vara ett sätt att ge kunskap till den yngre generationen.

De allra flesta vill också att Wikipedia faktiskt ska vara bra, för att andra ska kunna använda det när de behöver.

På det sättet liknar Wikipedia andra ideella arbeten: inom politiken, inom sporten, inom religiösa sammanhang eller varför inte inom hemvärnet?

Det här kan kanske tydligast märkas i de projekt som har skapats för att få bort den systematiska närsynthet som många Wikipediaversioner har för sitt eget närområde och många användare har för sin egen demografiska grupp. Det största finns på engelskspråkiga Wikipedias sedan 2004, Wikipedia:WikiProject Countering systemic bias. Wikipedianer bryr sig om att Wikipedia ska kunna användas.

Ett sätt att mäta det här är en mätare för hur många gånger varje artikel läses. Som ett exempel, artikeln Differentialekvation har lästs 1475 gånger under maj 2008. Vilka lärares kompendier och forskares texter kommer upp i sådana läsarsiffror? Genom Wikipedia kan fler läsare få sig samma material till godo.

Att det fungerar beror bland annat på att man faktiskt får tillbaka något av sin altruism, vilket gör att det kanske handlar om en sorts egoism ändå…

Ska man vara krass så krävs det en hel del altruism, eftersom inte ens traditionella uppslagsverk blir några bästsäljare. Men med tanke på att Wikipedia används så flitigt blir det både och: det är ett lite otacksamt arbete, men det märks när det inte görs.

[ 99 ]

Förbättring/peer review

Som skribent är det naturligtvis bra när ens material blir så bra som möjligt. Dock kan det vara svårt att själv se alla problem. Samarbete kan vara nyckeln. På Wikipedia är det därför allmänt accepterat att artiklar blir bättre när flera användare varit inne och petat i dem. Det kallas redigeringsdjup och mäts i antalet redigeringar per artikel. Inget felfritt mått, alltså, men de kvalitetsmässigt högsta språkversionerna har generellt större redigeringsdjup än de med lägre kvalitet.

För många är det alltså inget negativt när ”deras” artiklar blir redigerade av andra, utan det utgör en sorts peer review. Inte minst korrekturläsning är en del av detta, men även borttagning av faktoider eller tillägg av källor.

I längden innebär det här även att man som skribent får en ganska bra bild av sina styrkor och svagheter eftersom ens insatser hela tiden kollas och betygssätts av andra. Det faktum att Wikipedia är en wiki tvingar en att samarbeta, vilket slipar av ens största problem, åtminstone om man låter processen med att låta andra lägga till saker ha sin gång.

Genom Wikipedias natur blir också ens material organiserat och systematiserat på ett tydligt sätt.

Nyhetens behag

Som nybörjare är det omtumlande att det man skriver påverkar vad alla andra ser i stort sett i realtid. På en så välbesökt sajt dessutom. Många seriösa användare har börjat sin bana på Wikipedia genom att pröva att skriva något dumt och sedan ta bort det själv direkt.

Numera har dock Wikipedias ställning som nyskapande närmast försvunnit och av dem som kom till Wikipedia tidigt har många försvunnit, i stil med de som menar att ”deras” rockband var bäst innan alla andra gillade dem. Men fortfarande är Wikipedia inte riktigt accepterat som en del av mittfåran. Det är ännu radikalt med de fria licenserna, att det är konsensusstyrt snarare än hierarkiskt och målet att bli ett uppslagsverk.

Snabbheten och enkelheten

För många är enkelheten och snabbheten två av de viktigaste faktorerna för att skriva på Wikipedia: det går väldigt fort att göra en ändring och när man väl lärt sig några enkla specialtecken (se Del 2) är det inte heller särskilt svårt att redigera.

Folk vill helt enkelt inte vänta länge på att någon ska bedöma och kanske till och med censurera deras insatser.

[ 100 ]

Skön stämning

Förutsatt att man är någorlunda trevlig själv är de andra användarna riktigt trevliga. Man kan utan vidare fråga andra om hjälp och få det. De flesta rättar ens misstag utan kommentarer. Man kan ganska snart få tillgång till administratörsverktygen. Och viktigast av allt: samarbetet bygger inte på något förutbestämt kastsystem där nykomlingar ses på med misstänksamhet, utan det är deras argument och energi som bestämmer hur de blir behandlade. Den nykomling man möter kan vara den som skriver nästa utmärkta artikel.

Det är mycket beröm också, framför allt efter större insatser, som att föra en artikel från risigt skick till utmärktstatus. På engelskspråkiga Wikipedia, där de första utmärkelserna dök upp redan 2003, kallas de ’barnstars’ från de dekorationer som hängs på en lada (’barn’) efter att man rest den tillsammans. Sådana utmärkelser kan vem som helst ge vem annan som helst.

Wikifikorna och andra informella träffar är också väldigt roliga. Inte minst för att man får se hur de man mött på internet ser ut i verkligheten.

Man lär sig en hel del

Det finns många experter på Wikipedia. Det kan man verkligen dra nytta av och se som gratisutbildning, både genom att läsa artiklar i de mest vitt skilda ämnen, men även genom att diskutera med de andra användarna. Folk kan saker om sådana saker som man själv knappt hade en aning om att det fanns experter i.

Ett ämne som inte lärs ut i särskilt många skolor och universitet är det här med konsensus. Det kan låta rätt opraktiskt, ungefär som en polsk riksdag, men konsensus fungerar så bra att jag numera försöker införa konsensuskulturen överallt där jag är.

Fri programvara och fritt innehåll är också en av de största sakerna man får sig tillgodo på Wikipedia. Själv hade jag aldrig hört talas om det andra innan jag började redigera och det första hade jag i stort sett bara hört om i samband med shareware ? och det är verkligen inte samma sak. Tänk vad fantastiskt att man får använda varenda en av bilderna på Commons utan att behöva känna dåligt samvete för att man snor den.

När man blir administratör lär man sig också en del om ämnen man aldrig trodde man skulle läsa om. Genom att vandra igenom Senaste ändringarna då och då på jakt efter klottrare får man läsa artiklar som man annars inte skulle ha läst. Det är mycket allmänbildande. Vissa gör till och med så att de skriver artiklar om saker de inte vet något om, för att lära sig under arbetets gång.

[ 101 ]Enligt en tysk undersökning skriver de flesta på Wikipedia för att lära sig något själva.

Långsiktigheten i projektet

Som regelbunden användare får man också en skön känsla av det faktum att Wikipedia är ett långsiktigt projekt som kommer bli en del av allmängodset, på samma sätt som folk som ska leta reda på något på nätet använder verbet ”googla”.[2] Det finns helt enkelt för många fördelar, där en av de största är att det ständigt blir bättre: mer heltäckande och högre kvalitet, för att Wikipedia inte ska bli bättre än något traditionellt uppslagsverk hittills varit.

Vi har redan märkt hur spridningen av Wikipedia ökar, att det betraktas som en folkrörelse och att skolor exempelvis börjar kunna använda sig av Wikipedia som utgångspunkt för vidare faktaletning. Då är Wikipedia bara sju år gammalt. Det är svårt att inte fundera på hur Wikipedia kommer att se ut om ytterligare sju år.

[ 102 ]

Hur bra är svenskspråkiga Wikipedia jämfört med de andra språkversionerna?

Jag skrev ovan att svenskspråkiga Wikipedia aldrig kommer att bli lika bra som engelskspråkiga Wikipedia. Det torde vara ett ganska okontroversiellt uttalande. Men hur bra är svenskspråkiga Wikipedia om man jämför med de andra språkversionerna?

Antal artiklar

Svenskspråkiga Wikipedia ligger för närvarande på 11:e plats i listan över de språkversioner med flest artiklar. För en lista över de första tio, se ”Wikipedias omfång” i del 1. Denna elfteplacering är anmärkningsvärd på grund av att svenska språket bara talas av omkring 9 miljoner människor, vilket placerar svenskan på 74:e plats av världens största språk.

Om man delar antalet artiklar med antalet talare, finns det en artikel för var 31:a svensktalande. Bara de konstgjorda språken volapük och esperanto, samt nynorska och finska har större proportioner artiklar/talare. Engelskspråkiga Wikipedia ligger på 13 plats, med en artikel för var 247:e talare.

Det här sättet att mäta är problematiskt, av flera skäl:

  • det säger inget om kvaliteten
  • artiklarna kan vara skapade av 'bottar', dataprogram, från statistik, och vara ytterligt maskinmässiga
  • vissa språkversioner är mer noggranna och föredrar att redigera samma artiklar fler gånger, se ”Redigeringsdjup” nedan
  • det finns språkversioner som har högre antal korta artiklar, se nedan

Tidigare har antalet artiklar varit ett viktigt mått för många wikipedianer, eftersom det har skapat uppmärksamhet. Men många artiklar betyder också många artiklar att uppdatera, korrekturläsa och bevaka.

Artikellängd

Svenskspråkiga Wikipedia kritiseras ibland för att ha många korta artiklar, eller 'stubbar'. Hur man räknar stubbar varierar från språkversion till språkversion, men ett föreslaget kriterium är 1000 byte. 1000 tecken motsvarar ungefär längden på det här avsnittet om artikellängd, fram till bilden.

[ 103 ]Även det här sättet att räkna har sina baksidor: framför allt innehåller artiklarna inte bara artikeltexten. Som du kan se i del 2 av den här boken finns där även informationsrutor, kategorier och interwikilänkar. En artikel kan vara flera tusen byte lång och ändå innehålla så lite som sex korta meningar ”riktig” text.

Ett annat problem är att man använder artiklarnas genomsnittslängd, genom att dela databasens storlek med antalet artiklar. I fallet med svenskspråkiga Wikipedia: ca 1945 bytes. Det verktyget ser inte hur långa de flesta artiklarna är. Ett bättre mått är medianlängden. Skillnaden kan man se i följande bild där svenskspråkiga Wikipedias artiklar är uppdelade efter hur långa de är:

Page103-Så fungerar Wikipedia-artiklar.png

Strecket i bilden motsvarar medelvärdet. Ungefär samma fördelning kan man se i alla språkversioner av Wikipedia. Det är fler korta artiklar än långa. Men var finns de flesta artiklarna? De flesta artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia verkar vara omkring 600 bytes. I själva verket finns ungefär en tiondel av alla artiklar i de första fyra staplarna.

Bilden av svenskspråkiga Wikipedia som en med många korta artiklar stämmer alltså. Men siffrorna har förändrats under våren 2008, se Bilagan.

Antal användare

Med lite drygt 70 000 registrerade användare ligger svenskspråkiga Wikipedia på 15:e plats av de som har flest användare. Det här betyder [ 104 ]att var 128:e svensktalande är registrerad på svenskspråkiga Wikipedia. Motsvarande antal för engelskspråkiga Wikipedia är 7,7 miljoner registrerade användare av ca 600 miljoner, vilket betyder att var 78:e engelsktalande har registrerat sig på Wikipedia.

Men svenskspråkiga Wikipedias användarna är mer aktiva: vi har fler aktiva än till exempel bokmåls-Wikipedia, finskspråkiga Wikipedia och turkspråkiga Wikipedia som har fler registrerade användare. För en förklaring till varför svenskspråkiga Wikipedia har så många användare, se Del 4: ”Svenskspråkiga Wikipedias historia”.

Om man bara räknar aktiva wikipedianer, har svenskspråkiga Wikipedia strax över 1 100, vilket betyder att de har ungefär 260 artiklar var att hålla ordning på. Engelskspråkiga Wikipedia har ungefär 3 500 aktiva skribenter, vilket ger dem ca 700 artiklar per person att ta hand om.

Av de största språkversionerna har svenskspråkiga den största administratörstätheten, med en administratör för var 704:e användare. Engelskspråkiga Wikipedia har en administratör för var 4 700:e användare.

Redigeringsdjup

Redigeringsdjup är ett sätt att försöka mäta en språkversions kvalitet, inte i termer av felfrihet eller språklig korrekthet, utan hur ofta dess artiklar uppdateras. Djupet räknas ut genom att dela antalet redigeringar i en språkversion med antalet artiklar.

För svenskspråkiga Wikipedia har redigeringsdjupet ökat i takt med att antalet nya artiklar har sjunkit. Folk väljer alltså att redigera i samma artiklar oftare än de skapar nya. För tillfället ligger resultatet på 20 redigeringar per artikel, vilket ger svenskspråkiga Wikipedia en sextondeplats bland de andra språkversionerna. Högst är engelskspråkiga Wikipedia med 372 redigeringar per artikel, följt av franskspråkiga med 103.

Antal bilder

Svenskspråkiga Wikipedia är rikt på bilder. Det finns 139 000 bilder, vilket är fler än några av de större språkversionerna, inklusive de japanskspråkiga, polska och ryskspråkiga Wikipedia, har.

Och svenskspråkiga Wikipedia införde tidigt ett stopp för bilder som bryter mot upphovsrättslagen, men som ändå används med hänvisning till den amerikanska ”fair use”-lagen. Därför har nästan alla bilder på svenskspråkiga Wikipedia laddats upp på det gemensamma mediearkivet, Wikimedia Commons.

[ 105 ]

Antal besökare

Eftersom engelskakunskaperna i Sverige är höga är det rimligt att anta att många använder engelskspråkiga Wikipedia i lika hög grad som svenskspråkiga Wikipedia, eller ännu mer. Därför har svenskspråkiga Wikipedia ganska låg webbtrafik, 1,7 miljoner besök/dag. Det är den tolfte mest besökta språkversionen.

Kvalitet

Här råder det oenighet om vilka mått som ska användas. Ett mått är i vilken grad man står på giganters axlar. Tack vare särskilda mallar (se ”Mallar” i Del 1), går det att se att svenskspråkiga wikipedianer gillar att översätta eller modernisera texter. Strax under 3 000 artiklar är översatta från andra språkversioner, främst engelskspråkiga Wikipedia, medan nästan 8 000 artiklar innehåller material från Nordisk familjebok. Nordisk familjebok från 1904-1926 är upphovsrättsfri, men lite omodern i språket, om man säger så. De här källorna är trots det positiva, eftersom man kan utgå ifrån att de som lägger in material från andra språkversioner och gamla uppslagsverk inte tar vilket skräp som helst – i alla fall samtidigt som man lägger in de mallarna.

Ett annat mått är nivån på klotterhantering. Där är avsaknaden på klotterhanteringsbottar ett gott tecken. En del andra språkversioner har installerat program som återställer tömda sidor och redigeringar som innehåller vissa nyckelord. På svenskspråkiga Wikipedia har det inte behövts.

Ett tredje mått är hur många artiklar respektive språkversion har från List of articles every Wikipedia should have på koordinationsprojektet Meta-Wiki. Av de 1047 artiklar som finns där, har svenskspråkiga i stort sett alla. Slutbetyget blir dock att svenskspråkiga Wikipedia hamnar på femtondeplats, eftersom alltför många av dem, 650 stycken, är korta.

Lokal stödförening

Trots att Wikipedia finns på över 250 språk, finns det bara lokala stödföreningar i 17 länder. Sverige är det enda nordiska landet som än så länge har en godkänd förening. Norge har varit på gång i ett par år, men än inte blivit godkänd av Wikimedia Foundation. Av de största språkversionerna är det bara japanskspråkiga och portugisiska Wikipedia som inte representeras av någon lokal stödförening. Mer om Wikimedia Sverige och de andra lokala stödföreningarna i Del 4 som handlar om Wikipedias historia.

[ 106 ]

Sammanfattning

Svenskspråkiga Wikipedia är en mycket aktiv språkversion med många wikipedianer, många administratörer och många artiklar. Tyvärr är artiklarna korta, vilket till och med färgar av sig på vad som annars är en språkversion med hög kvalitet. Det är dock inte orsaken till att webbtrafiken lägre än för motsvarande länder, utan det är svenskarnas höga engelskakunskaper.

Artikeltillväxten minskar, liksom antalet nya användare, men däremot ökar redigeringsdjupet, vilket gör att kvaliteten kommer att öka ännu mer.

[ 107 ]

Vilka är de vanligaste nybörjarmisstagen?

Wikipedia bygger på att det hela tiden kommer nya skribenter som lägger till fler artiklar. Därför är det ganska enkelt att börja. I del två ovan beskriver jag det mesta man behöver veta om hur man skriver. Men vissa misstag återkommer gång på gång. Här återfinner du några av dem:

Att inte skriva alls

Det här är det mest vanliga nybörjarfelet. Vissa tror att Wikipedia är som ett traditionellt uppslagsverk med passiva läsare. Wikipedia vill hellre ha aktiva läsare, som ifrågasätter och bidrar. Börja så ska du se att du kommer att tycka att det är roligt. Så klicka ”Redigera” och skriv vad du vet.

Vissa användare skriver hellre på artiklarnas diskussionssidor om vad andra användare borde göra. Ofta går det snabbare och blir mer så som du vill ha det om du gör det arbetet själv. Var djärv!

Att tro att man måste kunna allt för att få bidra

På Wikipedia får man göra misstag. I de flesta fall kommer någon hålla ett vakande öga på vad du gör och ge dig tips och rätta dina fel.

Att tro att det finns en redaktion

Det finns ingen som bestämmer. Men det finns bestämmelser, Wikipedias policy. Hur den ser ut kan du se i del 1 ovan. Ta gärna en titt på den.

Dessutom finns det människor som har skrivit på Wikipedia länge och vet vad som fungerar och inte fungerar. De har alltså inte mer makt än du, men lyssna på dem ändå. Om de inte verkar tillmötesgående, beror det antagligen på att du begår något av de andra nybörjarmisstagen nedan och att de har mött samma fråga flera gånger tidigare. Med vänlighet kommer man långt här och det är också en del av Wikipedias policy.

[ 108 ]

Att uppfinna hjulet igen

Efter sju år har det skrivits ganska många artiklar och många sidor om hur Wikipedia borde fungera. De flesta förslag på förändringar har varit uppe flera gånger. Innan du skapar en artikel eller ett förslag om hur Wikipedia borde fungera, titta runt lite. Sök gärna med någon extern sökmotor utöver Wikipedias egen sökfunktion, så ska du se att det finns massor av material. Att fråga andra är också bra.

Att plagiera

Wikipedia ska vara ett fritt uppslagsverk. Plagiering är upphovsbrott och minskar friheten för nästa person att använda Wikipedia.

Naturligtvis är det mycket enklare att kopiera texter ur andra verk, men det är inte okej. Däremot är det bra att hänvisa till andra källor och sammanfatta deras rön.

Att göra reklam eller skriva om sig själv

Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en anslagstavla där man kan lägga in vad som helst. Gör du reklam på Wikipedia riskerar dina inlägg att bli raderade – och du får svårare att bli trovärdig. Om du vill skriva om dig själv, får du gärna göra det, men på din användarsida. Förvånansvärt många försöker göra reklam i artiklarna där det inte är okej, men låter bli att skriva något i sina användarsidor, där det är okej.

Att tro att Wikipedia är ett diskussionsforum

Det finns diskussionssidor på Wikipedia, men de är till för att koordinera arbetet med artiklarna, inte för att diskutera ämnet.

Att hänvisa till någon annans misstag för att rättfärdiga sitt eget beteende

Om man vill införa en artikel som bryter mot Wikipedias olika riktlinjer och möter på patrull från någon wikipedian, går det ganska lätt att hitta andra exempel på sådana artiklar. Men Wikipedia är ett ”work in progress”. Det här beteendet löper snarare risk att se till att de artiklarna också blir raderade. Ett bättre sätt är att se till att artikeln följer riktlinjerna.

[ 109 ]

Att radera material man inte gillar

Om man hittar ett stycke i en artikel som är dåligt skrivet kan det vara frestande att ta bort det. Ofta finns det dock ett skäl att någon skrev texten från början. Därför kan det vara bättre att flytta stycket till artikelns diskussionssida eller skriva om det så att det blir bättre. Annars finns det risk att du trampar någon på tårna.

Dessutom går det inte att ta bort saker, bara att göra en ny version av artikeln utan det materialet. Den gamla versionen går att återställa och om någon tycker att artikeln var bättre med det dåliga materialet kan det lätt bli osämja om vilken version som är bäst.

Att glömma att skriva ut det självklara

För den som skriver en artikel kan vissa saker vara självklara, som vilket ämnesområde begreppet är taget ur eller att en person man skriver om är fiktiv. Därför är det bra att vara mycket tydlig med sammanhanget. Tänk på de sex frågeorden: När, var, hur, vad, varför, vem?

***

Alla gör vi saker som kunde gjorts bättre! Och alla lär vi oss efter hand.

[ 110 ]

Vilka är Wikipedias verkliga problem?

Nu kommer vi över till frågor som folk nästan aldrig ställer. Den första har att göra med de synpunkter på Wikipedia som presenterades ovan. I mina ögon är kritiken ovan bara delvis rätt. De flesta av punkterna är sådana som var sanna för några år sedan eller som bygger på missförstånd av hur Wikipedia fungerar. Det betyder dock inte att det inte finns problem. Man kan säga att Wikipedia har två stora svårigheter: innehållsproblem och yttre problem. De flesta användare märker bara av det som har med innehållet att göra — faktafelen, de korta artiklarna och så vidare. Det är visserligen allvarliga svårigheter, men de yttre problemen är större och ännu allvarligare. De är nämligen orsaken till innehållsproblemen. Än värre, det är de yttre svårigheterna som som på sikt riskerar att döda Wikipedia.

Innehållsproblem

Varje fel i en uppslagsbok är en styggelse. Lyckligtvis går det enkelt att rätta till dem på Wikipedia. Varje dag rättas därför ytterligare några felaktigheter.

Men det är en ynklig tröst för den som stöter på ett fel, framför allt om det är första gången man använder Wikipedia. Därför kan det vara bra att börja med en annan fråga.

Hur mycket fel är det i Wikipedia, egentligen?

Det här är tiotusenkronorsfrågan. Visste man det, skulle de vara lättare att åtgärda. Men de tester som har gjorts av svenskspråkiga Wikipedia visar att Wikipedia inte skiljer sig särskilt mycket från Nationalencyklopedin i antalet faktafel. Och i vilket fall som helst har ingen kunnat visa att det skulle vara vanligt med fel, framför allt ju närmare nutid vi kommer. På diskussionerna i media och bland vissa andra grupper kan det verka som om Wikipedia fullständigt badar i felaktiga fakta eller klotter – att artiklarna skulle innehålla så mycket fel att hela Wikipedia vore oanvändbar som uppslagsverk. Hade det varit så hade Wikipedia rimligtvis inte varit så populärt som det faktiskt är. Det finns gränser för hur gott gratis är.

Men det finns några undantag: Nya sidor är i allmänhet sämre än genomsnittet, liksom sidor med få redigeringar, se Kvalitetssäkring på Wikipedia i del ett.

Därmed avslutar vi den diskussionen och går över på det intressanta: de vanligaste förekommande felen på Wikipedia. Här är de, de vanligaste först:

[ 111 ]

Brist på innehåll

Brist på innehåll är fortfarande Wikipedias största problem, trots att de flesta artiklarna i Wikipedia är längre än i traditionella uppslagsverk. Det är mer ”okej” med korta artiklar i tryckta uppslagsverk, av någon anledning. Wikipedia börjar täcka upp de flesta av låt oss säga de 10 000 viktigaste artiklarna, men artiklarna är knappast heltäckande än.

Mest typiskt är nog personerna som har fått rätt taffliga och korta biografier. Den främsta anledningen är troligen att ingen har tagit sig tid att forska fram bra källor om personens levnad. Men även de artiklar som ska handla om övergripande ämnen, såsom kemi, saknar ofta tillräckligt med innehåll. Här är snarare orsaken att man som skribent behöver en större överblick än många ”vanliga” wikipedianer har.

Icke-neutrala beskrivningar

I artiklar som är korta riskerar dessutom varje mening att ge slagsida åt artikeln. Kuriosasektioner i artiklar på tre rader är en sak, för den slagsidan brukar växa bort med tiden. Annat är det med stora kritiksektioner. De kan ha massor av källor och vara skrivna på ett till synes neutralt sätt, men bör snarare ligga på ett diskussionsforum. Problemet ligger nämligen i att hålla ett kritikavsnitt neutralt, så att det speglar dagens bästa forskningsrön.

En del artiklar om halvkända personer på Wikipedia är halvbra och ibland knappt det. Där är orsaken att de är tillräckligt kända för att förtjäna en artikel, men inte tillräckligt intressanta för att någon ska ta sig tid att göra en vettig undersökning av personens biografi. Det här är en av de vanligaste orsakerna till offentlig kritik av Wikipedia: personen som kritiserar Wikipedia har en dålig artikel, just på grund av att den bara är halvkänd. Det är ingen lätt kritik att svara på.

Icke källbelagda påståenden

Det är lätt att påstå att det finns bevis för att slagrutor fungerar, men rätt mycket svårare att hitta källor som håller med en. Med tanke på att Wikipedia inte bara ska vara neutralt utan även innehålla verifierbara uppgifter har Wikipedia blivit allt hårdare med sådana obekräftade påståenden.

En sak är väl att inte behöva bevisa vardagliga fakta, såsom att jorden är rund, men det är fortfarande tusentals artiklar som inte presenterar sina [ 112 ]källor och många artikelförfattare som inte anger sina källor automatiskt — kanske därför att de skriver saker ur minnet. Även det är en trend: det har blivit mycket vanligare att ange källor sedan 2005 när jag började redigera på Wikipedia.

Fluff

Fluff, eller snömos, eller påfågelsord, eller material med låg reell substans, är Wikipedias variant av pladder eller svepande och generaliserande uttalanden. Se där en mening med låg reell substans.

Orsaken till att det finns fluff är att folk gärna vill skriva på Wikipedia, men inte vet riktigt vad de ska föra in. Det finns till exempel långa beskrivningar av nästan allt vissa rollfigurer ur olika TV-serier varit med om. Det kan vara okej, om materialet har källor eller är relevant för förståelsen av TV-serien som helhet eller rollfiguren i sig, men kruxet är att beskrivningarna ofta är väldigt pratiga.

Det är ett problem därför att artikeln kan se bra ut på ytan, lång och förtroendeingivande och utan behov av mycket mer arbete, när den i själva verket nästan alltid måste strykas ner, skrivas om eller kanske till och med raderas.

Språkliga fel

Språkliga fel smyger sig in i alla texter. Wikipedia har sin beskärda del och lite till. Ibland handlar det om iver att få in några fakta i en artikel, ibland handlar det om att tangenterna är hala, ibland handlar det om dålig språkkänsla, ibland om att folk skriver om saker utanför sitt kompetensområde.

Stavfel, syftningsfel, dialektala uttryck, missförstådda ord, ja, språkliga grodor av alla de slag, förekommer i Wikipedia, men det här problemet håller på att ordnas via olika tävlingar, projekt och enskildas insatser. För visst är det inte särskilt förtroendeingivande när en artikel innehåller markanta felstavningar?

Faktafel

Alla faktafel bygger inte på okunskap, även om en källförteckning tyder på att skribenten har koll på saken. Några fel kommer från felaktiga avskrivningar, missuppfattningar eller felöversättningar.

Andra faktafel kan vara lurigare. Det finns som bekant situationer där [ 113 ]man behöver kunskap i ämnet för att kunna avslöja ett faktafel. 2006 var det någon som pekade ut kungens pappa som nazist, baserat bland annat på två bilder. På ena hälsar prins Gustaf Adolf på Adolf Hitler under andra världskriget och på den andra ger han pengar till en man med en svastika på sin armbindel. Vid en snabb observation och utan att känna till fakta i fallet kan det verka som klara bevis för att Gustaf Adolf var nazist, men studerar man saken närmare (vilket kräver tid) tvingas man fundera över skillnaden mellan att ha nazistsympatier och att vara protysk, att donera pengar till en man med armbindel och att stötta Hitler, och så vidare. Numera är saken korrigerad och har till och med ett eget stycke i artikeln. Liknande saker brukar hända när det uppstår diskussioner om faktafel.

Ovanliga fel i Wikipedias artiklar

Förutom de här förhållandevis vanliga felen finns det ett par typer av problem som visserligen är problematiska, men knappast på den nivå som de tidigare.

Dubblettartiklar uppstår då och då när en användare skapar en artikel utifrån en annan stavning av ämnesnamnet än den som redan finns. Problemet med dubblettartiklar uppstår när kvaliteten skiftar och någon läser den bra men råkar länka till den dåliga, till exempel en elev i en källförteckning till en lärare.

För högtravande språk var en av de kritiska punkterna i en jämförelse mellan tyskspråkiga Wikipedia och ett traditionellt uppslagsverk — mot Wikipedia. Det här kan betyda att artikeln är svårförståelig, men vanligare att texten mest är obekväm att läsa. Inte sällan innehåller artikeln då text från den upphovsrättsfria upplagan av Nordisk familjebok. Den är visserligen korrekt i mer allmänna begrepp, men språket behöver ibland moderniseras för att vara lätt att begripa.

Humoristiska tillägg går tyvärr inte att behålla. I alla fall inte i artiklarna. Däremot har de samlats på en särskild sida: Wikipedia:Patenterat nonsens som har raderats. Engelskspråkiga Wikipedia tog bort sin motsvarighet efter sju år, eftersom den sades uppmuntra klottrare att vara fyndiga.

Vissa artiklar har inslag där man märker att skribenten har velat ge Wikipedia lite färgklickar. Tabeller med färgrik bakgrund eller konstig formatering gör visserligen att artikeln sticker ut, men det blir lätt ett självändamål att göra saker allt skrikigare.

[ 114 ]

Wikipedias yttre problem

Alla de problemen jag har räknat upp hittills, innehållsproblemen, är naturligtvis förödande, inte minst för Wikipedias rykte. Men inget av dem i sig är direkt dödande. Det är däremot Wikipedias yttre problem.

Det finns två stora faror för Wikipedia som inte rör dess innehåll. Den första rör främst de halvstora och mindre språkversionerna av Wikipedia, dit svenskspråkiga Wikipedia ändå får räknas. Det andra är allmänt för alla versioner av Wikipedia och även dess systerprojekt.

Den kritiska massan

För att Wikipedia ska klara sig behövs det individer som kan tänka sig att skriva artiklar, korrigera fel, lägga till källor, etc, regelbundet och på ideell basis. Men det räcker inte. För att Wikipedia inte bara ska överleva, utan bli bättre krävs nämligen att antalet användare på varje specifik Wikipedia når över ett visst antal användare, den kritiska massan. Det är som i vilket större projekt som helst. Man kanske möjligen klarar av att starta en affär ensam, men om den ska kunna expandera behövs det flera som arbetar i den.

Just nu ligger svenskspråkiga Wikipedia strax över gränsen. Antalet artiklar ökar och kvaliteten ökar, men långsamt. Visst skapas det artiklar som sedan förbättras, men det sker ryckvis och baserat på att just de produktivaste användarna är aktiva. Bristen på aktiva användare kan man egentligen tydligast märka på att det hittills inte varit någon större aktivitet på de svenskspråkiga versionerna av Wikipedias systerprojekt — Wiktionary, Wikibooks, Wikinews och Wikiquote. Antalet användare räcker inte för att både driva Wikipedia och systerprojekten.

Det är egentligen inte förvånande. Alla är inte intresserade av att arbeta gratis eller av att skriva på ett uppslagsverk.

Lite siffror: Varje månad är det drygt 3500 registrerade användare som redigerar, men bara ca 6500 användarkonton har gjort mer än 10 redigeringar. Under det senaste halvåret har antalet nya regelbundna wikipedianer på svenskspråkiga Wikipedia ökat stadigt med cirka 2-3% i månaden. Man får gå tillbaka till 2006 för att se en större ökning av antalet regelbundna wikipedianer. Vi blir alltså fler, men ökningen minskar. Vad det beror på kan man fundera på, men faktum kvarstår. Dessvärre för det här med sig att den genomsnittliga artikeln riskerar att aldrig nå upp till någon riktig kvalitetsnivå, med källor, neutral hållning och ett språk som hör till ett uppslagsverk. Vissa artiklar når dit nu, och fler och fler kommer att utvecklas, men för att verkligen höja nivån kraftigt behövs ett stort inflöde av nya skribenter. Hur mycket? Med andra ord, hur stor är den kritiska massan? Själv skulle jag gissa att vi behöver åtminstone 500 användare till [ 115 ]som redigerar någon gång i månaden, eller till och med ett par tusen som har redigerat över huvud taget (så att vi kommer över 10000 användare med mer än 10 redigeringar). Med sådana siffror skulle vi ligga närmare de andra Wikipediaversioner som ligger på topp-tio-listan. 500 personer kan låta mycket, men med de projekt som är på gång är jag optimistisk om att siffrorna bara ligger något år framåt i tiden. Framför allt tror jag att de personerna kommer att vara pensionärer, akademiker och bibliotekarier. Även arbetslösa och studenter finns på listan över troliga kandidater.

Pengarna

Den andra stora frågan för Wikipedias överlevnad och utveckling är pengar. Wikipedia sköts ideellt och innehåller ingen reklam, vilket är ovanligt som idé bakom en större webbplats, och ännu mer eftersom Wikipedia ligger bland de tio mest populära webbplatserna i världen.

I april 2008 beräknade sajten Silicon Alley Insider att Wikipedia var värt 7 miljarder dollar! Siffran är framräknad genom att ta hypotetiska reklamintäkter och värdera vad ett sådant företag skulle vara värt på börsen. Men då räknar man inte med att Wikipedia skulle förlora ganska många av sina skribenter, som inte vill att Wikipedia ska bli kommersiellt. Anledningen är idealistiskt nog att det riskerar att ge bilden av Wikipedias innehåll som propaganda.

Apropå det har den amerikanske författaren och bloggaren Clay Shirky beräknat att allt arbete som lagts ner på Wikipedia, sedan 2001 och på alla språk, motsvarar ungefär 100 miljoner mantimmar. Han jämförde det med att enbart USA:s befolkning under ett enda år tittar på TV under drygt 200 miljarder timmar. Det här betyder att timlönen på Wikipedia blir ungefär 10 dollar, med 7 miljarder dollar delat på 100 miljoner och över sju år. Det är ingen superlön, men det är mer än nu i alla fall.

Företag som kommer på besök hos Wikimedia Foundation blir ofta förvånade över hur litet kontoret är och hur få anställda de har. Som jämförelse har Google till exempel 19 604 anställda runt om i världen. Bara huvudkontoret är 47 038 m² stort. Wikimedia Foundation å andra sidan har strax över ett dussin anställda och det enda kontoret i världen är mindre än 1 000 m².

Alla intäkter kommer från olika typer av pengagåvor, antingen direkt till Wikimedia Foundation eller via de olika lokalavdelningarna. Pengagåvorna täcker alla utgifter, såsom bandbredd, servrar, juridiska ombud, teknisk support, pressavdelning och lokaler. Allt eftersom Wikipedia växer blir det här en allt svårare ekvation. När användarantalet går upp ökar nämligen den totala databasen mer än proportionellt och fler personer behövs för att hålla organisationen på rätt köl, medan de privata pengagåvorna bara ökar i [ 116 ]samma takt som antalet nya användare.

Det finns tre räddningsplankor än så länge:

  1. under 2008 har det kommit ett par stora pengagåvor från olika stiftelser och företag som trott på Wikipedia som idé,
  2. de lokala stödföreningarna har blivit fler och folk verkar föredra att skänka pengar till organisationer inom samma stat, inte minst som det är lättare att genomföra insamlingar och andra evenemang, och
  3. de lokala stödföreningarna i bland annat Tyskland, Schweiz och Israel har fått mycket god kontakt med respektive stat, vilket kan ge fler inkomster på sikt

Det kanske låter patetiskt, med tanke på hur bra Wikipedia går, men alla bidrag behövs. Hittills har Wikimedia Foundation fått över en miljon dollar i pengagåvor.

[ 117 ]

Varför kommer Wikipedia så högt bland Googles sökresultat?

När man söker på ett ord i en vanlig sökmotor och får en lista med resultat, hamnar ofta en Wikipediaartikel längst upp eller åtminstone bland de fem första träffarna. Hur kommer det sig?

(I det här kapitlet använder jag av utrymmeskäl Google som representant för alla sökmotorer, eftersom det oftast är Google som nämns.)

Till att börja med bör jag påpeka två saker:

  1. Det finns inget hemligt samarbete, ingen konspiration och inga andra skäl som inte har med innehållet att göra.
  2. Google har inte någon redaktion som utvärderar vilka träffar som ska hamna högt bland sökresultaten. Resultatet plockas istället fram ur en databas och värderas av ett program, baserat på olika kriterier. Till skillnad från Wikipedia är de programmen sällan fri programvara eller har öppen källkod, vilket betyder att en del av processen är hemlig. Även de kriterierna är delvis hemliga, men två av kriterierna är: a) träffytan, det vill säga artikelns eller sidans namn[3], och b) hur mycket trafik webbplatsen i sig har. De två kriterierna hänger delvis ihop med varandra, men även med en annan komponent och det är den som är den verkliga orsaken.

Man kan kritisera Wikipedias artiklar för att inte vara kollade av experter hur mycket man vill, eller för att det finns artiklar som är dåliga, men om kvaliteten på Wikipedia hade varit oacceptabel, då hade trafiken också varit låg. Folk surfar helt enkelt inte in på sajter som är dåliga, åtminstone inte gång på gång som de gör med Wikipedia. Nu tillhör Wikipedia trots allt en av de tio mest besökta sidorna på nätet och därmed kan kvaliteten inte vara hur låg som helst, det säger sig självt. Men om vi för stunden struntar i den aspekten och bara går på vad vi faktiskt vet så är det detta:

Artiklarna på Wikipedia passar av olika anledningar synnerligen bra in på de kriterierna, bättre än många andra sidor, och placeras därför högt upp i listan. Titta gärna på vilka resultat som kommer efter Wikipedia. Kan de länkarna mäta sig med Wikipedia?

Men det är dessutom ganska tydligt att NE:s artiklar är frånvarande i resultaten från Google, liksom Artikelsök. Det beror på att de är betalsajter och att sådana exkluderas från Googles resultatlistor. Anledningen är säkert [ 118 ]att det skulle vara irriterande att få ett resultat som man inte kan surfa till när man gör en sökning.

I ärlighetens namn ska också sägas att Google gillar Wikipedia. Wikipedia ger nämligen tillbaka en del av webbtrafiken som kommer in på Wikipedia till Google, men framför allt tycker utvecklarna på Google om Wikipedias fria licenser och fria innehåll. För utan Wikipedia skulle de flesta sökresultat peka på betydligt mindre seriösa sidor.

Andra samarbeten

Wikipedia har dock en hel del andra samarbeten som gör att artiklarna hamnar högt upp på Googles sökresultat. För ett par år sedan började till exempel sajten www.answers.com, en av de största referenssajterna på nätet, att citera Wikipedias artiklar – med en snygg och fullständigt korrekt kommentar om att Wikipedias artiklar inte är faktagranskade.

Wikimania har sponsrats av flera storheter: Nokia, Sun Systems, Yahoo, IBM, Amazon, och One Laptop Per Child. Yahoo har även stått för en del av Wikipedias servrar, nämligen de som står i Asien.

Både Wikimedia Foundation och dess lokalavdelningar har blivit sponsrade av många företag och organisationer. Mest prestigefyllda samarbetet är nog Wikimedia Deutschland som lyckades se till så att tyska staten stöttade Wikipedia under deras vetenskapsår då ett par av deras nobelpristagare hyllade Wikipedia.

Naturligtvis innebär inga av de här samarbetena att de företagen eller organisationerna kan påverka innehållet i Wikipedia. Yahoos inköp av servrar till Wikipedia förändrar inte artikeln om Yahoo det minsta. Vi återkommer till det här i kapitlet om Wikiscanner i Del 4.

Är man oroad över det kan det vara bra att hålla i åtanke att merparten av Wikipedias inkomster inte kommer från megaföretag utan från privata donatorer och att den genomsnittliga donationen ligger på ett par dollar. Hur det påverkar Wikipedia är det sällan någon som frågar, av någon anledning.

[ 119 ]

Hur gör man när man vill använda material från Wikipedia?

Innehållet i Wikipedia är fritt. Likadant med Wikipedias systerprojekt.

Det innebär för det första att man inte behöver betala för att använda materialet från några av Wikimedia Foundations projekt. Man får gratis kopiera, förändra och föra vidare alla bilder på Commons, alla ordförklaringar på Wiktionary, etc.

För det andra betyder det att folk blir osäkra på vad som gäller. Om man inte betalar, måste man då säga att det är från Commons bilden är tagen?

De här frågorna stöter jag på hela tiden.

Mitt svar brukar vara att jag inte är någon expert på upphovsrättsfrågor. Jag är inte heller någon advokat. Å andra sidan verkar inte ens advokater eller företrädare för de olika licenserna vara helt säkra på vad som gäller. Det beror bland annat på att det inte finns några rättsfall som skapat prejudikat i de här frågorna. Men i grova drag är det som gäller följande om du vill använda material från Wikimedia Foundations projekt:

För bilder

Följande instruktion är tagen från Wikipedia:Upphovsrätt:

Ange alltid fotografen eller konstnären, om en sådan anges (enligt upphovsrättslagen). Ange Wikimedia Commons som källa, och ange licensen (alla bilder har en ruta där licensen anges). Vid skriftlig publikation gäller andra regler, såsom att medföra hela GFDL-licensen.

Den ruta som anges i texten finns på bildernas egna sidor på Commons. Dit kommer du genom att klicka på bilden på Wikipedia. Där står det ”Denna fil tillhandahålls av Wikimedia Commons. Informationen från filens beskrivningssida följer nedan”. Antingen följer du länken ”filens beskrivningssida” eller så rullar du ner och tittar vad som står där.

Där finns två delar: Beskrivning eller Summary — där fotografens eller konstnärens namn står, samt Licens eller Licensing — där rätt licens står. Därmed har du allt du behöver. Vill du till exempel använda bilden Caricature Charles Philipon pear.jpg, då skriver du så här:

Charles Philipon, Wikimedia Commons, public domain

[ 120 ]Det är alltså inte svårare än att ta reda på vilken bildbyrå som äger rättigheterna och skriva © samt rätt år efteråt. Det är lättare.

För text

För att använda text från Wikipedia eller något av de andra textbaserade systerprojekten är det lite annorlunda än för bilder. Det är fortfarande fritt, men…

  • om du modifierar artikeltexten måste också de nya versionerna omfattas av GNU FDL,
  • du måste nämna artikelns upphovsmän/-kvinnor, (eller åtminstone de fem viktigaste)
  • du måste tillhandahålla en "transparent kopia" av artikeln (en "transparent kopia" av en Wikipediaartikel är till exempel något av de format som Wikipedia tillhandahåller: wikitext, html-sidor etcetera).

Det här gör du allra enklast genom att tillhandahålla en direkt länk till artikeln på Wikipedia. Genom att klicka på Citera denna artikel i verktygslådan till vänster får du alla uppgifter du behöver och exempel på hur du kan skriva i en källförteckning.

Om artiklarna är separata från ditt eget material, behöver inte ditt eget material omfattas av GNU FDL.

Att citera Wikipedia

Så här omfattande behöver du naturligtvis inte vara om du bara citerar en artikel ur Wikipedia. Då räcker det med att göra så här: i menyn till vänster finns texten Permanent länk. Tryck på den när du besöker den sida du vill citera. Då förvandlas adressen i webbläsarens URL-ruta till en adress som för alltid är kopplad till just den versionen av artikeln. Det kan se ut så här:

http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pokerspel&oldid=6143608

Klipp ut den adressen ur URL-rutan och klistra in den på relevant plats så har du automatiskt fått en länk till den version du citerat.

Pröva gärna att använda verktyget Citera denna artikel som också finns i verktygslådan till vänster.

[ 121 ]

Hur ska jag förhålla mig till Wikipedia?

Som källa är Wikipedia av ganska blandad karaktär. Vissa artiklar är mycket bra medan andra är för korta, vilseledande eller rentav felaktiga. Dessutom finns det en hel del missförstånd om hur Wikipedia administreras och vilka regler som gäller. Därför råder det stora oklarheter om hur lärare, bibliotekarier, journalister etc ska ställa sig till Wikipedia.

En sak som i alla fall är säker är att allmänheten redan använder Wikipedia. Ett förbud mot att hänvisa till Wikipedia leder därför troligen snarare till att folk börjar använda Wikipedia i smyg. Det här har jag redan sett i praktiken. Journalister använder Wikipedia utan att sätta ut källan därför att vissa läsare ser Wikipedia som mindre tillförlitligt. Elever använder fakta ur Wikipedia utan att ange varifrån de tagit fakta därför att deras lärare förbjudit dem att ta fakta därifrån. Bibliotek listar alla uppslagsverk på nätet utom Wikipedia.[4]

Den situationen orsakar fler problem än den löser. Till att börja med är det här inte bra ur källkritisk synvinkel. Läsaren behöver få veta alla källor — oavsett om de är bra eller dåliga — för att kunna a) gå till källan och läsa mer, b) avgöra om problemet ligger i källan eller i tolkningen av källan, och c) följa skribentens förarbete, det vill säga om den bara har läst en enda bok eller gjort ordentlig research.

Ur pedagogisk synvinkel är det lika illa att blunda för att Wikipedia används. Det riskerar att skapa en ”vi och dom”-situation, där man placeras in i en av två grupper: de som hatar och de som älskar Wikipedia. Det i sin tur förhindrar att man får en nyanserad bild av Wikipedias möjligheter, faror och tillvägagångssätt. Dessutom riskerar det att de som ska kunna utbilda vet mindre än de som ska utbildas.

Eleverna fattar, men inte lärarna. Ur ett kvalitetsperspektiv är det heller inte bra om Wikipedia exkluderas, eftersom det cementerar Wikipedia på den nuvarande nivån av kvalitet. Med nuvarande antalet användare har vi kommit så här långt, men ju fler användare som synar innehållet, desto bättre blir artiklarna.

Ur juridiskt perspektiv är det fortfarande osäkert. Men det är oschysst mot alla som skriver att bara stjäla materialet. Det var därför det blev sådant [ 122 ]ståhej i media när svenska ambassaden i Tokyo våren 2007 ”lånade” texter om manga och animé från Wikipedia utan att ange källan.

En del av det här problemet ligger möjligen i att det tills för rätt kort tid sedan inte har funnits någon att vända sig till när man vill lära sig hur Wikipedia fungerar. I alla fall om man inte har tid att gå igenom Wikipedias manualer. Många vill nämligen prata med personer. Själv har jag blivit uppringd flera gånger av privatpersoner om saker som står klart och tydligt.

Mitt hopp är därför att den här boken kan bli ett sätt att förklara för många hur Wikipedia fungerar. För många personer är böcker är lättare än webbsidor. Man har något konkret att peka på. Resten får jag och andra komma och föreläsa för.

Wikipedia som del av skolarbetet

Förutom vid utbildning i hur man söker efter information på internet, finns det flera sätt som Wikipedia kan ingå i normal skolundervisning. Naturligtvis bör uppsatser inte bygga helt och hållet på artiklar från Wikipedia, lika lite som det bör bygga på artiklar från Encyclopaedia Britannica. Däremot är det mycket bra ifall uppslagsverken används i inledningen av arbetet när eleven skaffar sig en överblick över ämnet. I många av Wikipedias artiklar finns därför källförteckningar som kan ge idéer om bra vidareläsning. Men det kan vara frestande att plagiera Wikipedias ”färdiga” artiklar. Om uppsatsen har ett givet ämne bör ämnet därför vara utformat så att det kräver att eleven genererar ny kunskap till exempel genom jämförelser, snarare än att ligga helt i linje med en existerande Wikipediaartikel. Skulle läraren ändå misstänka plagiat finns det flera sätt att kontrollera detta, inklusive sökmotorer och särskilda plagiatprogram, såsom Urkund och SafeAssign.

Om man som lärare upptäcker sakfel i studenternas arbeten som härrör från artiklar på Wikipedia så är det betydligt mer konstruktivt att man själv åtgärdar felen i artikeln än att man förbjuder studenterna att använda Wikipedia. Läraren är ju ofta expert på området och således väl skickad att redigera den felaktiga artikeln. Ett alternativ kan vara att uppmuntra studenterna att själva hitta och åtgärda Wikipedias fel inom ett ämnesområde.

På engelskspråkiga Wikipedia:Wikipedia as an academic source och Wikipedia:Wikipedia in academic studies finns några tips om hur man kan handskas med Wikipedia på högre nivåer.

Läraren skriver på Wikipedia

Många lärare använder delar av sin arbetstid att författa teorikompendier [ 123 ]när det saknas läromedel av rätt omfattning och nivå för den aktuella undervisningssituationen. Där finns tid att spara, genom att läraren istället utnyttjar ett antal relevanta artiklar på Wikipedia, vidareutvecklar dem för kursens syfte och därefter låter andra lärare dra nytta av tilläggen. Här är Wikipedias länkar, kategorier och arbetsportaler tre bra verktyg. Länkarna utgör på sätt och vis korsreferenser mellan olika artiklar som överträffar läroböckernas linjära struktur, medan kategorierna och portalerna binder ihop hela ämnesområdet. (Och genom att följa länkarna till andra språkversioner av Wikipedia kan man snabbt göra en översiktlig verifiering av fakta i den svenskspråkiga artikeln.) Eftersom så mycket material redan finns tillgängligt på nätet, och eftersom universiteten idag i stor utsträckning använder engelsk kurslitteratur idag har det blivit allt svårare för svenska lärare att få inkomster som läromedelsförfattare än för några år sedan. För de lärare som ändå vill publicera sig till nytta för många elever väntar hela Wikipedia.

Eleverna skriver på Wikipedia

Ett annat sätt att använda Wikipedia i undervisningen kan vara att ge eleverna i uppgift att göra efterforskningar och sedan publicera sina fynd på Wikipedia. Det här arbetssättet har tidigare använts vid många tillfällen, både i Sverige och utomlands. Resultaten har varit att eleverna har tyckt att det är spännande att skriva för en större publik än enbart sin lärare, samtidigt som de blir mer benägna att kontrollera fakta noggrant och uttrycka sig på ett tydligt sätt. I efterhand har de också rapporterat att de fått en djupare förståelse för ämnet än vid ”vanlig” inläsning, inte bara för att de fått skriva om ämnet, utan också för att de fått återkoppling från betydligt fler människor än enbart lärare och andra kursdeltagare. Man kan också misstänka att de eleverna fått mer insyn i hur Wikipedia fungerar och därmed en sund källkritisk hållning till Wikipedia, men även andra källor. Några elever har dock varit oroliga för att den språkliga eller innehållsmässiga kvaliteten blir dålig och upplever det som negativt att få kritik av okända människor. Dessutom riskerar skolan och projektet att få dålig kritik om eleverna är alltför svaga språkligt, har dåliga sakkunskaper eller gör för många misstag med wikitekniken. Därför kan det passa bäst att främst låta elever på gymnasie- eller högskolenivå redovisa sina kunskaper via Wikipedia.

För att det här ska fungera för lärarna finns det många inbyggda Wikipediaverktyg, till exempel artikelhistorik för varje artikel för att hålla reda på vilken elev som skrivit vad, så länge man kan koppla elevens namn till en särskild användaridentitet på Wikipedia. Ett sätt kan vara att skapa användarkontona enligt ett specifikt mönster, till exempel [ 124 ]Användare:Kursnamn+termin+elevens initialer. Man ska dock vara medveten om att obligatorisk Wikipediapublicering i praktiken innebär att man tvingar eleven att "ge upp" sitt ägande av texten och placera den under en fri licens. Emellertid ger eleven inte upp sin rätt till attribuering. Elever som inte vill avstå denna rätt, exempelvis om de avser att använda texten i kommande uppsatsarbeten eller annat författarskap, bör erbjudas någon alternativ form av examination.

Det här sättet att använda Wikipedia gör att artiklarna successivt blir bättre ? mer vetenskapliga, bättre källförsedda och mer aktuella. Samtidigt underlättar det för kommande kullar i samma kurs som då får ett bättre utgångsmaterial. Problemet är att det riskerar att göra det svårare och svårare för lärare att hitta sidor som inte redan innehåller mycket information.

Inom många områden är Wikipedia minst lika omfattande som läroböcker. I själva verket har det publicerats flera böcker baserat på Wikipedias material, så kallade WikiReaders. För mer information om dessa, se engelskspråkiga Wikipedia:WikiReader. Dessutom finns Wikibooks, ett systerprojekt till Wikipedia, där innehållet är läroböcker inom många olika ämnesområden.

Mer information specifikt om Wikipedias roll på skolschemat finns på Wikipedia:SKOLA.

Wikisajter och Wikipedias samarbetsmodell

En del skolor öppnar egna wikisajter, eftersom det är ett lätt sätt att underhålla innehållet och eftersom det finns en hel del wikiprogram att ladda ner, varav många är både gratis och fria att modifiera, till exempel Wikipedias programvara MediaWiki. Med en wikimotor går det enkelt att skapa egna läroböcker, ordböcker eller arkivera uppsatser.

Wikipedia på biblioteken

Nuförtiden är biblioteken ofta kunskapsbanker som är större än den fysiska ytan. Där finns inte bara material från onlinedatabaser, tidningsarkiv och dataprogram att låna, utan även e-böcker (digitala böcker som man kan låna via nätet), chattar med författare och kurser i olika IT-relaterade ämnen, både för bibliotekarier och för allmänheten. Dock är kunskapen om Wikipedia ofta begränsad och kunskaperna om Wikipedias systerprojekt ännu mindre. Det är synd eftersom biblioteken och Wikipedia har mycket gemensamt, inte minst målet att sprida information. Det var anledningen till att ett av de första projekten som Wikimedia Sverige startade var ett [ 125 ]samarbete med flera olika bibliotek i landet, till exempel Stadsbiblioteket i Göteborg. Tanken var dels att utbilda varandra, dels att skapa en del medieintresse, såsom inför Wikipedianatten — där ett antal wikipedianer får privat tillgång till biblioteket och med personalens hjälp kan förbättra Wikipedias källhänvisningar.

En del bibliotekarier, såsom Einar Spetz vid Regionbibliotek Stockholm, är själva wikipedianer och vet hur Wikipedia fungerar.

Flera bibliotekstidningar, såväl i Sverige som utomlands, har undersökt hur väl Wikipedia passar för biblioteksbruk, inte minst Library Journal 2006.

Wikipedia för journalister

För journalister som arbetar under tidspress används Wikipedia ibland som källa, men betydligt vanligare är det troligen att redaktionen har en prenumeration på Nationalencyklopedin och att journalisterna ser Nationalencyklopedin som en bättre källa. Ibland visar det sig dock att Wikipedia är mer uppdaterad än NE. Att kombinera dessa två källor är knappast något problem utan snarare god sed.

Även om de flesta av de journalister som har ringt till mig eller på annat sätt kontaktat mig har haft rätt bra koll på hur Wikipedia fungerar, finns det fortfarande många journalister som klagar på att det inte finns någon central redaktion som ansvarar för innehållet. Det tycks kopplas ihop starkt med korrekt information, att någon ansvarar för innehållet. Därför har en del journalister, både i Sverige och utomlands, skrivit artiklar på temat ”Jag försökte sabotera Wikipedia och det lyckades/det lyckades inte”. Resultaten har blivit mycket blandade och säger i stort sett ingenting eftersom urvalen är så små. Större tester har gjorts med tydligt resultat och journalister som funderar på att skriva sådana artiklar ombeds därför att titta på dem, snarare än att medvetet sabotera Wikipedias artiklar. På den engelskspråkiga Wikipedia:Press coverage finns en hel del material.

Det finns dock fler sätt som Wikipedia skulle kunna hjälpa journalister än som ren informationsbank. Ett enkelt sådant exempel är Wikipedias presentation av vilka världshistoriska händelser som ägde rum på dagens datum. Ett mer avancerat är bildgåtor, där Wikimedia Commons är en bra utgångspunkt för bilder på olika teman.

Journalistutbildningar får gärna studera och hjälpa till med Wikinews, Wikipedias systerprojekt. Att publicera sig redan under studietiden på en webbplats där andra kan korrigera ens inlägg är bra träning inför möten med redaktörer. För mer information om Wikinews, se avsnittet i Del 1. För mer information om hur man kan använda Wikipedia på ett säkert sätt, se ”Kan man lita på Wikipedia?”

[ 126 ]
***

För den som har fler förslag på hur Wikipedia kan användas, eller om du vill ha mer information, eller vill beställa en föreläsning, kontakta Wikimedia Sverige via webbplatsen http://wikimedia.se.

[ 127 ]

Hur ska Wikipedia nå nya användargrupper?

Trots att Wikipedia har många användare, finns det ändå en brist på skribenter. Att nå nya användargrupper är därför viktigt för Wikipedia och i längden för Wikipedias läsare.

Det finns flera grupper av människor som är underrepresenterade på Wikipedia. Den största gruppen är kvinnor, men även invandrare, höginkomsttagare och personer utan högre utbildning är sällsynta – om man ska tro de siffror som finns.

Just frågan om hur personer över 55 år ska lockas till Wikipedia har diskuterats mycket de senaste åren. Oavsett vad man kallar den gruppen människor är många överens om att det vore bra de började skriva på Wikipedia. De har mycket kunskaper, de har erfarenheter och de har dessutom tid – naturligtvis inte alla, men som grupp betraktad.

En undersökning som den tyske wikipedianen Frank Schulenburg gjorde 2008 presenterar några slutsatser om varför äldre skriver på Wikipedia:

  • de lär sig själva genom att lära andra – detta är det vanligaste motivet
  • ”det är kul att skriva”
  • de vill föra sina kunskaper vidare till andra, särskilt då nästa generation
  • de tycker att kunskap ska vara fri
  • de gillar att samarbeta med andra

De som inte bidrar menar framför allt att:

  • Wikipedias icke-hierarkiska organisation är svår att förstå
  • Wikipedias hjälpsidor är svåra att förstå
  • de vill ha personlig kontakt med människor, faddrar och ämneskunniga

För att få flera att redigera har några lokala stödföreningar börjat hålla kurser, till exempel genom att lära upp äldre som senare kan lära andra äldre. Se mer på Meta:Wikipedia Trainers.

[ 128 ]

Hur ser Wikipedias framtid ut?

”Det är svårt att sia, särskilt om framtiden” (Storm P).

Jag ska ändå försöka att ge en bild av vad jag och andra wikipedianer tror kommer att hända framöver. Om inte kan det vara underhållande att läsa hur fel vi fick.

Kommer Wikipedia finnas kvar om fem, tio år?

Troligen om fem år, om inget oförutsett händer. Om tio år, 2018, skulle Wikipedia vara sjutton år gammalt. Det finns redan webbplatser som är så gamla ? även om de ofta uppfattas som ganska mossiga.

Huruvida Wikipedia hör till en av de som kommer att finnas kvar under en längre period beror på främst två faktorer, nämligen de jag presenterade i ”Vilka är Wikipedias verkliga problem?” ovan:

  1. ifall Wikipedia lyckas behålla den kritiska massa av användare som krävs för att innehållet ska utvecklas, samt
  2. ifall donationerna till Wikimedia Foundation och de olika lokala stödföreningarna fortsätter eller ökar

För den fortsatta diskussionen förutsätter jag att de problemen är lösta. Och att det finns flygande bilar.

Hur stor är Wikipedia 2013?

Tillväxten på Wikipedia leder till mer trafik, vilket leder till mer nytt material, dock med begränsningen att det finns allt mindre potentiellt material. Den yttre gränsen är den kombinerade kunskapen hos de möjliga deltagarna.

Om vi börjar med engelskspråkiga Wikipedia har den dubblerats i storlek var 346:e dag mellan 2002 och 2006. Därefter har tillväxten mattats, delvis på grund av att bara registrerade användare kunnat skapa nya artiklar.

De flesta andra språkversioner ligger ett till tre år efter engelskspråkiga Wikipedia, men har haft samma tillväxtkurva. Från början har tyskspråkiga Wikipedia varit den näst största, med ungefär en tredjedel av engelskspråkiga Wikipedias storlek. Ju mer de andra språkversionerna har växt, desto mindre andel av det totala antalet artiklar varit på engelska. I mars 2007 utgjorde engelskspråkiga Wikipedia 25% av det totala antalet artiklar.

[ 129 ]Om man fortsätter de här kurvorna fem år framåt i tiden har engelskspråkiga Wikipedia mindre än 1000 nya artiklar varje månad, mestadels relaterade till aktuella händelser. Resten av språkversionerna har tagit fler procent. Beroende på utvecklingen i Kina, Indien och Spanien utgör engelskspråkiga Wikipedia fortfarande den största språkversionen, men inte lika överlägset. Troligen ser topp 10 ut så här:

Page129-Så fungerar Wikipedia-vision.png

Uppskattningen är gjord baserad på: antal talare (+), alfabetism (+), internetmognad (+), öppenhet i samhälle (+), engelska som lingua franca (-), nationell stolthet (-) och användningsområde för språk (+/-). Se Meta:Wikipedia:List of Wikipedias för nuvarande siffror.

Svenskspråkiga Wikipedia kommer att ha halkat ner på listan. Omkring 20:e plats, med cirka 800 000 artiklar, skulle jag tro.

Webbtrafiken ökar, men tillväxten sjunker. Wikipedia ligger på fjärde plats bland de mest besökta sajterna på nätet.

Hur bra är Wikipedia 2013?

I och med att artikelantalets tillväxt minskar, ökar redigeringsdjupet, vilket ökar kvaliteten. Att artiklar rutinmässigt gått igenom över 100 redigeringar på de 15 största språkversion ses som normalt. Korta artiklar blir alltmer sällsynt. Medianlängden är över 10 000 byte för samtliga 15 av de största språkversionerna. De språkversion som nyligen kommit upp i topplistan [ 130 ]anses fortfarande vara något sämre.

Det tillsammans med ett ökat inflöde av nya skribenter, varav många från den akademiska världen, ökar kvalitetsmedvetandet. Medelåldern ökar långsamt liksom andelen kvinnor.

Huruvida Wikipedia blir godkänt som källa i skolor varierar från språkversion till språkversion. Wikipedia motsvarar ungefär fortfarande de traditionella uppslagsverken i kvalitet.

Hur ser arbetet med Wikipedia ut 2013?

Ju större språkversionerna blir, desto fler riktlinjer och processer behövs för att hantera det ökade antalet ärenden: raderingar, blockeringar, klotter och diskussioner. Fler saker sköts dock av bottar eller via insticksmoduler i programvaran, som är en helt ny version av MediaWiki.

Wikimedia Foundation och dess lokala stödföreningar har samarbeten med många andra organisationer och även stater. Budgeten är tio gånger så stor som nu, det vill säga ungefär 20 miljoner dollar. Antalet anställda är omkring 100, för att ta hand om pressförfrågningar, juridiska frågor och tekniken. Som vilken professionell organisation som helst, har Wikimedia Foundation bra koll på sina ”kunder”, användarna. För de flesta skribenter ser arbetet ut ungefär som nu, men mer prestigefyllt. En respekterad wikipedian kan sätta sina insatser på sitt CV utan att mottagaren höjer på ögonbrynen.

Fler och fler har börjat upptäcka systerprojekten. Wikinews är ett mycket levande projekt på flera språk och används som källa för nyhetssändningar på TV. Det finns dessutom en intern tidning baserad på den nuvarande Wikipedia Signpost.

Naturligtvis finns det konflikter också. ”Fair use”-bilderna försvinner efter mycket bråk från engelskspråkiga Wikipedia, Wikipedia anklagas för än det ena, än det andra, och storskaliga spamförsök tvingar fram extrema regler på vissa språkversioner.

Överlag har Wikimedia Foundations mål för de närmaste åren uppnåtts:

  1. bli en större och mer professionell organisation
  2. ha väl fungerande finanser
  3. öka deltagandet, bland annat av experter
  4. höja kvaliteten och intrycket av kvalitet, exempelvis genom tydligare siffror och mer PR
  5. föra ut informationen genom andra media än wiki-sajten, till exempel DVD:er och böcker
***

[ 131 ]Många av de mest aktiva wikipedianerna svarar regelbundet på frågor på Wikipedia:Faktafrågor, Wikipedia:Wikipediafrågor och Wikipedia:Bildfrågor. Där kan du ställa vidare frågor eller kommentera svaren i den här boken.

  1. "Besserwisser" (från tyskans "besser" = bättre och "wisser" = vetare) är ett ord som kommit in i svenskan på... åh förlåt om jag är en sådan messerschmidt.
  2. Än så länge finns det ingen term för att använda Wikipedia, men det kommer säkert snart.
  3. Eftersom Wikipedia artikel heter till exempel Digerdöden medan akademiska och journalistiska artiklar brukar ha lite längre titlar där ämnet kanske ens anges, får Wikipedia företräde.
  4. I min erfarenhet är bibliotek relativt vänligt inställda till Wikipedia, fast ibland får jag känslan att Wikipedia skulle marknadsföras mer om man var tvungen att betala för att använda Wikipedia. Vill man göra det kan man betala in pengar till Wikimedia Sverige som arbetar för att stötta Wikipedia och dess systerprojekt. Sätt då in pengarna på bankgiro 5822-9915 och ange bibliotekets namn och kontaktuppgifter.