I gruppen 1 ingå biskopar, hofprädikanter, kyrkoherdar, regementspräster,
komministrar, s. m. adjunkter, prädikobiträden, resepredikanter, missionärer, främmande
trosbekännares präster.
Till gruppen 2 hafva räknats tjänstemän vid centrala verken, öfver- och underdomare, vid legationerna och konsulaten anstälde, civil personal vid militärstaten (utom präster och läkare), tjänstemän vid landstaten, vid städernas styrelse och förvaltning, vid järnvägs-, post-, telegraf-, tull-, landtmäteri- och skogsstaterna, vid inrättningar för vetenskap och konst anstälde; advokater.
Gruppen 3 innefattar utom militär- och civilläkare äfven kirurger, fältskärer, tandläkare, gymnaster, massörer, veterinärer, apotekare.
Bland de i gruppen 4 upptagne förekomma professorer och öfrige lärare vid universitet och högskolor, lärare vid allmänna läroverk, seminarier, folkskolor, fackskolor, enskilda läroverk och skolor; privatlärare. Flere af de till denna grupp hörande personer äro präster, som dock hufvudsakligen och ända till slutet egnat sig åt lärareverksamhet.
Nästa grupp, den 5:e, omfattar officerare och underofficerare af alla grader, manskap vid armén och flottan.
Till gruppen 6 äro hänförde personer, som uteslutande eller i öfvervägande grad egnat sig åt litterär eller konstnärlig verksamhet. Hit höra ock tidningsmän.
Gruppen 7 omfattar gods- och bruksegare, landtbrukare, förvaltare, fogdar, inspektorer o. dyl. Flere af dem hafva dock börjat sin bana som militärer eller i civil tjänst.
I gruppen 8 ingå förutom gross- och minuthandlare samt fabrikanter af skilda slag äfven mekaniker, »ingeniörer», tekniker samt bank- och försäkringstjänstemän, bolagsdirektörer m. fl.
Bland alla i gruppen 9 sammanförda olika yrkesutöfvare eller privatmän, som icke kunnat hänföras till någon af de föregående grupperna, märkas husegare, kapitalister, klockare, skrifvare, »bokhållare», källarmästare, traktörer, fårherdar, skogvaktare, trumpetare, tolkar, dansmästare, sjömän, vaktmästare, betjenter, »skärkarl» o. s. v.
Till gruppen 10 hafva ock räknats alla de, som »möjligen» ingått i yrken, då man ej varit därom fullt förvissad. En del hithörande utgöres af emigranter, som ej låtit vidare höra af sig.
Gruppen 11 innefattar enligt regel äfven sådane, som lemnat universitetet, men af sjukdom hindrats att fortsätta studierna och ej kunnat utöfva något yrke.
I sista eller 12:e gruppen ingå alla, som antagas ämna fortsätta studierna, vare sig i Uppsala eller vid andra undervisningsanstalter, såsom Karolinska institutet, Tekniska högskolan o. s. v. Till denna grupp räknas sålunda ej i nationen kvarstående docenter eller andre yrkesutöfvare.
Af här ofvan meddelade uppgifter framgår bland annat, att gruppen 1, präster o. dyl., varit den manstarkaste, i det den visar ett antal af 2,443, eller ungefär tredjedelen af hela personalen. Närmast därefter följer gruppen civile tjänstemän, utgörande 1,959, d. v. s. mer än fjärdedelen af samtlige; vidare gruppen lärare, fastän med ett betydligt lägre antal, hvilket dock till stor del synes bero däraf, att ända långt in på 1800-talet de fleste lärare plägade öfvergå till prästerskapet och således här inräknats i 1:a gruppen. Om grupperna 1—5, hvilka nästan uteslutande omfatta de af Staten och kommuner eller församlingar löntagande yrkesklasserna, sammanföras till en enda grupp, så visar sig, att denna inrymmer ej mindre än 5,728 personer, hvilket utgör fullt 83 procent af hela personalen, då aflidne och nu kvarvarande studenter frånräknats.
