att ett misstag blifvit dymedelst begått, att denna kyrka fått ett snedt läge mot staden. Det är bekant, att de flesta kyrkor ända från forntiden till våra dagar på det närmaste sträckt sig i öster och vester. Det kan vara mycket skäl deri, att detta uråldriga bruk, som stödjer sig på en helig idé i medeltidens frimureri, bibehålles. Men denna kyrka har i alla afseenden så liten gemenskap med medeltidens heliga byggnadsart och symboliska föreställningar, och är med ett ord en så modern skapelse, att den gerna kunnat till stadens prydnad lämpas efter hennes anordning och således äfven kunnat på goda skäl få ett modernt läge.
Denna kyrka, som är uppförd af Holländskt murtegel och fogstruken, invigdes 1815. Hon består af ett enda skepp och ett halfrundt kor, hvilka äro jembreda och likhöga; tvenne korsarmar, som ligga vida mer åt vester än öster; och ett torn, hvilket är till sin nedre afdelning dubbelt bredare än till sin öfre. Byggnadens största längd är 200 och största bredd 128 fot; skeppet och koret hålla 77 fot i bredd, 48 i höjd; och tornet å nedre afdelningen 78 i bredd och från marken till lanternan 178 i höjd. Skeppet och koret ha aflångfyrkantiga fönster med halfrunda murfördjupningar och deröfver ornamentslösa rundfönster. Korsarmarne ha å gaflarna mindre, raktbetäckta ingångar; å sidorna fyrkantiga, derpå rundbetäckta fönster och öfverst rundfönster; alla utan omgifvande murfördjupningar. Tornets underbyggnad, hvilken åt vester något öfverskjuter skeppets bredd och höjd, har å fasaden en rundbetäckt ingång med en utspringande portal samt tvenne rader aflångfyrkantiga och deröfver en rad fyrkantiga fönster. Hithörande öfverbyggnad, som lemnar å norra och södra sidan utrymme för en altan med jernskrank, har nederst
