Sida:Berättelser af författerinnan till Amtmannens döttrar.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

34

Sag-Sara
och hennes dotter.

Trädgården i Eidsvolds prestgård ligger nära intill kyrkan, ett godt stycke från gården, med hvilken den medelst en lång, trubbvinklig allé står i förbindelse. Den är vid slutet af förra århundradet i storartad skala anlagd af dåvarande kyrkoherden professor Leganger, hvilken med mera sinne för det sköna än det praktiskt nyttiga valde denna plats, för att deri kunna inrymma ett skogsparti med en märklig utsigt öfver Vormen.

Det aflägsna läget, kanske också kyrkogårdens något nedtryckande närhet, gjorde att den på min tid var föga besökt af gårdens invånare, hvilka vid sina utfärder föredrogo de leende trakterna omkring Andelfven. Sällan sågs en arbetare i denna trädgård; det enda lif man en sommareftermiddag, när de kämpalika träden på muren höljde den i skugga, märkte, var ljudet af en spade från kyrkogården eller stegen af en vädrande hund, som sökte sin herre, hvilken nyss gått öfver slätten, eller också ett prasslande i trädgårdens enda stora äpleträd, som betydde att traktens små tjufvar »nog skulle gå en genväg», såsom de gerna uttryckte sig när man grep dem på bar gerning, men denna »genväg» gick då just upp i äpleträdet.