strax på eftermiddagen de ett stenkast därifrån belägna varma bad, som nu syntes vara talrikt besökta af badgäster. Här framkommer vid stranden af floden Limmat äfvensom på dess botten ett antal af tvåhundra särskilda, varma källor, så att man i alla hus har ett eller flera naturliga varma bad. Det största af dessa är för allmänhetens fria bruk och nyttjas endast af de fattiga, emedan det är under bar himmel, endast ombyggdt med ett staket, från hvilket man kan betrakta de badande bäst man vill. Karlar och kvinnor bada i samma bassin, som är med en tvärslå itudelad för att hindra könen att komma in på hvarandras gebiet. De badande hafva egna linntyg på sig, som syntes höra inrättningen till. En liten del af bassinen är täckt för regnvädersdagar. Vattnet framkommer med mycken häftighet genom ett fyratums rundt hål i bassinens botten; det har + 45 gr. värme, luktar svagt hepatiskt och smakar skarpt salt. Vi följde floden Limmat beständigt ända till Zürich, där den utflyter från Zürichersjön. Vi ankommo kl. 7 till denna stad under ett grufligt åskregn, hvars blixtar gåfvo oss ett härligt skådespel hela aftonen. Vid supén träffade vi prof. Pictet från Genève, som nu var stadd på återresan från S:t Gallen, där han bivistat det Helvetiska vetenskapssällskapets årliga högtid och vid hvilket tillfälle han blifvit vald till preses för det följande året. Han berättade, att jag och Arfvedson blifvit med acklamation valda till hedersledamöter af detta sällskap, hvarom vi med första skulle få officiell skrifvelse från sällskapet.
Den 1 augusti. Vi gjorde tidigt på morgonen, d. ä. kl 6, en promenad kring staden och på dess vallar för att taga kännedom af dess belägenhet, som är rätt behaglig. Staden är tämmeligen väl byggd och hvad vi bruka kalla treflig. Den har en skön, med höga träd planterad spatsergång på en tunga emellan floderna Sihl och Limmat, långs efter hvilkas stränder går en bred och slät gångväg. Vid
