Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/393

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
377
ANMÄRKNINGAR.

teatern i Stockholm, hvilken befattning han således frånträdt endast några dagar före utresan till England.

68. Kontraktsprosten Leonhard Kinman var gift med Berzelii faster Gertrud Helena Berzelia och efterträdde sin svärfader Jöns Berzelius som kyrkoherde i Rök och Heda församlingar af Linköpings stift.

69. Leslies polemik mot Herschel är publicerad i Nicholsons journal vol. IV, nov. 1800. Leslie förfäktar här, att begreppen brytbarhet och synlighet äro oupplösligt förenade med hvarandra; uttrycket osynliga värmestrålar innebure följaktligen en contradictio in adjecto.

70. Georg III:s dotter Charlotte hade 1797 blifvit förmäld med sedermera konungen af Württemberg, Friedrich I, i dennes andra gifte.

71. Här afses förmodligen icke hustrun till dåvarande generalguvernören öfver Ostindien, Francis Rawdon, marquis of Hastings, som beklädde detta ämbete 1813—1823, utan fastmera mrs Hastings, förut baronessa Imhoff, gift 1777 med Ostindiens förste generalguvernör, Warren Hastings. Efter sin återkomst från Indien (1785) bodde denne någon tid i Windsor.

72. Brookes blåsrör finnes i sin ursprungliga form afbildadt och beskrifvet i Thomsons Annals of philosophy, VII (1816), Den af Berzelius ofta omtalade instrumentmakaren Newman i London vidtog sedermera den förändringen, att gasbehållaren, som i Brookes apparat var afsedd att innehålla komprimerad luft eller syrgas, i stället fylldes med knallgas, som antändes i utströmningsöppningen. Detta medförde emellertid explosionsfara, och Berzelius omtalar senare, i sina bref från Paris (s. 190), en anordning afsedd att förebygga denna. En afbildning af Newmans blåsror eller blaster, som apparaten i det följande vanligen benämndes, finnes bl. a. i Berzelii Lehrbuch der Chemie IV, 2, Dresden 1831 (Taf. III, fig. 3).

73. Rogets uppsats »On the kaleidoscope», daterad den 3 april 1818, finnes införd i Thomsons Annals of philosophy XI (1818). Den omtalade kopian däraf finnes icke längre kvar i Berzelii manuskript.

74. Samma mineral, som numera ofta kallas berzelianit. Då Berzelius år 1818 offentliggjorde upptäckten af den året

Berzelius, Reseanteckningar.48