Kongsgården warit donerad til Ståthållaren Eric Göransson Ulfsparre til Häradsäter, och thes manlige Bröst-Arfwingar, hwarföre han ock, efter Ståthållarens i Calmar, Georg Ulfsparre Ericssons död, tilföll Kronon, och kunde utan hinder gifwas de Tyska Församlingen til Kyrkoplats och gård, med mera.
År 1614 then 3 Maji, lät Hertig JOHAN af ÖsterGötland, Kon. JOHAN then Tredjes Son af Drottning GUNNILLA BIELKE, lägga första grunden til ett nytt och präcktigt Slott wid Norrköping, Norr om Strömmen på Saltängen: Slottet byggdes efter en Architectonisk afstickning med starka murar, och befästades runt omkring med djupa grafwar och dubbla wallar; blifwandes efter högbemälte Hertigs död til alla delar fullkomnadt, och sedermera efter hand förbättrat och wid macht hållit af the följande Konungar. Dock, som thetta Slott war Lands-orten och Staden allenast til någon prydnad, men alsintet til förswar och beskydd, om thet skulle omtränga, samt thesutan belägit på en mycket lös och sank ort, at thet genom sjunkande war aldeles förderfwadt och obrukbart; altså täcktes Konung FRIEDRICH then Förste år 1720 tillåta, at af thetta förfallna Slottets murar hämta sten til the publique Husens upbyggande i Norrköping, som året förut blifwit af Ryssarne upbrände. Efter Hertig JOHAN, som först lät anlägga thetta Slott, blef thet kalladt JOHANNISBORG, hwarom Biskopen, D. Johannes Matthiæ, under then tid han studerade i Upsala, ibland andra flera, äfwen skref thessa latinska wersar:
Sub Borea struitur prælustris Principis aula
A quo Magnifico nomine dicta cluit,
Quam latis ulnis amplectitur agger et amnis &c.
