Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/637

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
417
¤ )( ° )( ¤
  1. uptagen, och at han år 1672 tagit Bergslaget med sig, efter the warit Interesserade i thet gamla streket, hwilket sedermera utgick år 1694, tå De Geer ther bredowid uptog ett nytt malmstrek, med hwilket arbetades til år 1714. För några år sedan börjades igen at bryta här, och fås nu god malm: Grufwan är 15 famnar djup och 40 famnar lång.
  2. Åsebro eller Kiärrgrufwan, uti hwilken nu arbetas för Finspongs räkning. Hon skal år 1628 wara uptagen, såsom 1673 års relation säger, men som thes malm warit rödbräckt, öfwergafs hon år 1677; dock, emedan malmen war tjenlig til Styckgjuteriet, uptog Assesssor De Geer en Skerpning år 1695, med hwilken continuerades til år 1714. Therefter är hon, som nu är 9 famnar djup, å nyo uptagen och gifwer en godartad malm.

Ödelagda Grufwor äro

  1. Bredgrufwan på Wahltorps Skatte- och Frälse-ägor, som uti urminnes tid skal wara uptagen, och år 1628 blifwit ansedd för öde, likmätigt 1673 års relation. År 1638 togs hon å nyo up, med ödelades igen år 1653. Några år therefter försöktes hon igen, och öfwergafs år 1679, hwarpå hon åter låg öde til år 1702, från hwilken tid uti henne arbetades med stor kostnad til år 1718, tå hon för watnets öfwerlägsenhet skul aldeles öfwergafs. I anseende til then stora kostnad, som wid thenna Grufwa gjordes, har Kongl. Bergs-Collegium genom resolution af then 16 Maji 1705 lindrat samtelige Interessenterne med hwart 15:de Skeppunds afgift uti tionde, af thet Tackjern, som af Grufwans malm tilwerkades.
  2. Stor- eller Sörgrufwan ligger äwenock på Wahltorps ägor icke långt ifrån Bredgrufwan, och
skal
D d