| 582 | Prophetia om Christus. | Propheten Hesekiel. | Cap. 16, 17. |
stora barmhertighet. Den, som blifwer omwänd till Herran och får barmhertighet, erkänner sig wara den förnämligaste bland syndare.
57. Då din ondska ännu icke upptäckt war, såsom på den tiden, då Syrie döttrar och de Philisteers döttrar allestäds skämde dig, och föraktade dig allt omkring.
Detta förakt fick Judafolket erfara af hedningarna, då Herren genom syndastraffen blottade detta folks synder, först genom Babylonierna och sedan genom Romarena.
58. Då I måsten bära edra lastar och styggelser, säger HERren.
59. Ty så säger HERren HERren: Jag skall göra dig, likasom du gjort hafwer,* att du föraktade eden och bröt förbundet. *Jer. 2: 20.
60. Men jag will tänka uppå mitt förbund, som jag med dig gjort hafwer i din ungdomstid; och skall göra ett ewigt förbund med dig.
Folket hade brutit förbundet, och derpå följde dom och straff från Herran. Men derefter lofwar Han att åter förbarma sig och upprätta ett ewigt förbund. Detta är det nya förbundet genom Messias.
61. Så skall du komma dina wägar ihåg och skämmas, då du dina äldre och yngre systrar till dig tagande warder, dem jag dig till döttrar gifwa skall, dock icke af ditt förbund:
62. Utan jag will göra mitt förbund med dig, att du förnimma skall, att jag är HERren.
63. På det du skall tänka deruppå, och skämmas, och för skams skull icke djerfwas upplåta din mun, när jag dig förlåtande warder allt, det du gjort hafwer, säger HERren HERren.
Dessa systrar, v. 61, äro hedningafolken, som äfwen skola upptagas i Messiæ rike. Icke annorledes än med förundran öfwer den stora barmhertigheten och i lof och pris kan folket efter den stora benådningen öppna sin mun. Då förstummas lättsinnighetens och stolthetens tungomål. Sammalunda sker med hwarje enskild själ, som blifwer omwänd från mörker till ljus och föres från högmod till ödmjukhet, från synden till rättfärdigheten, från döden till lifwet.
17. Capitel.
Edens brott. Christi rike.Och HERrans ord skedde till mig, och sade:
2. Du menniskobarn, gif Israels hus en gåta och liknelse före,
3. Och säg: Detta säger HERren HERren: En stor örn* med stor flygt och långa wingar, och full med fjädrar och brokig, kom uppå Libanon, och tog qwistarna bort af cederbräden; *Jer. 48: 40; cap. 49: 22.
4. Och bröt den öfwersta skaten af, och förde honom in uti krämarelandet, och satte honom uti den staden, der handlingen war.* *2 Kon. 24: 1.
En stor örn: en mäktig konung, såsom örnen kallas konung bland fåglarna; wingarna äro denne konungs krigshärar;dbet är konungen af Babel. Libanons berg i norr af Canaans land är berömdt för sina höga cederträd. Konungapalatset i Jerusalem kallades en cederskog, det bestod af ceder från Libanon. Libanon betyder här Zions berg. Dit kom konung NebucadNezar och förstörde cederpalatset och bröt af den öfwersta skaten eller toppen deraf, nemligen konung Jojachin, och förde honom till Babel, som då war medelpunkten för werldshandeln. — Handlingen, grt. köpmän.
5. Han tog ock frö af det landet, och sådde det uti detsamma goda landet, der mycket watten war, och satte det såsom ett pilträd.
Frö af det landet, nemligen en infödd af Juda land. Konungen af Babel tog Jojachins farbror Zedekia och gjorde honom till konung i hans ställe.
6. Och det wäxte och wardt ett stort winträd, dock ganska lågt: ty dess qwistar böjde sig neder emot sin rot, och war alltså ett winträd, det qwistar och löf fick.
Konung Zedekia liknas wid ett pilträd, i anseende till wäxten och wid ett winträd i anseende till frukten; han skulle bära frukt, nemligen gifwa skatt till konungen i Babel.
7. Och der war en annan stor örn med stora wingar och många fjädrar; och si, detta winträd hade en längtan i sina rötter till denna örnen, och uträckte sina qwistar emot honom, att det måtte wattnadt warda af hans dike:
Denna andra örn är konungen af Egypten, Pharao Hoffra. Se v. 15.
8. Och war dock på ett godt land wid mycket watten planteradt, så att det wäl hade mått fått qwistar, frukt burit, och ett stort winträd wordet.
Konung Zedekia hade bort wara till freds med sin ställning, isynnerhet som propheten Jeremia i Herrans namn warnade och underwlsade honom, hwad han borde göra.
9. Så säg nu: Alltså säger HERren HERren: Skulle det trifwas? Ja, man skall upprycka dess rötter, och afrifwa dess frukt, och man skall förtorka alla dess
_586.jpg&oldid=346170){kind=link}