Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Propheten ObadJa.

Emellan år 788 och 783 f. Chr. f.

Inledning.

ObadJa betyder Jehovahs eller Herrans tjenare. Han lefde på samma tid, som Amos och Jona. Han propheterar om Israels fångenskap och återupprättelse, men isynnerhet emot Edom. ”Förnämligast går hans prophetia emot Edom eller Esau, som hade ett särdeles hat eller nit emot Israels och Juda folk, såsom det plägar tillgå, när wänner blifwa oense med hwarandra, och isynnerhet när bröder emellan hat och owänskap kommer, då är med den owänskap ingen måtta.” L. — I de största olyckor, som gingo öfwer Israels och Juda folk, sade Edomeerna med gruflig skadeglädje: slår ned, slår ned i grund! En sådan skadeglädje emot ett folk, som Gud utwalt, men som affallit och derföre af Herran straffas, är ett trots emot den allsmäktige och allwetande Guden, såsom om Han hade misstagit sig i sitt wal och såsom om Hans ändamål wore förfeladt. Derföre lät Gud förkunna stränga straff öfwer sådana sitt rikes motståndare, som icke blott sjelfwa wägra att emottaga salighetens ord, utan hata dem, som emottagit detta ord, och bespotta dem på olyckans dag. ObadJa propheterar icke blott emot Guds rikes fiender, utan han propheterar ock om Christi rike och att detta rike skall sträcka sig till allahanda folk; ty han nämner icke blott Israels slägter, utan äfwen Philisteer och Cananeer.

Icke blott många Evangeliska Christna, utan till och med Judar, anse Edom såsom en förebild af den Romerska kyrkan. Det är en afmålning, som wisar antichrists anda i alla tider och den antichristiska makten på höjden af sin fräckhet emot Gud i himmelen och Hans bekännare på jorden.

Edoms fäste. Messiæ rike.

Detta är ObadJa syn. Så säger HERren om Edom:* Wi hafwa hört af HERran, att ett budskap är sändt ibland hedningarna: Upp, och låter oss örliga emot dem. *Jer. 49: 7. Amos 1: 11.

Här föreställes saken såsom om ObadJa och de andra propheterna hade hört ett sådant budskap utgå till hedningarna, att rusta sig emot Juda och Israels riken. Äfwen detta är rigtadt emot hedningarnas falska inbillning, att de i sin egen makt förmådde så mycket emot Guds folk, ehuru det war på Guds befallning och efter Hans skickelse, de rustade sig och blefwo ett tuktande ris öfwer Guds folk för dess affalls skull.

2. Si, jag hafwer gjort dig ringa ibland hedningarna, och mycket föraktad.* *Jer. 49: 15.

3. Ditt hjertas högmod hafwer bedragit dig, efter du bor uti stenklyftor, på dina höga slott, och säger i ditt hjerta: Ho will drifwa mig här neder?* *Jer. 49: 16.

4. Om du än fore upp i höjden likasom en örn, och gjorde ditt näste ibland stjernorna, så will jag likwäl draga dig der neder,* säger HERren. *Ps. 139: 7–9. Amos 9: 2.

Äfwen om det wore dig möjligt att flyga upp såsom en örn, ja ända upp i himlarymden, och göra ditt näste ibland stjernorna, så skulle det dock icke hjelpa dig emot min straffande hand. Se Jer. 49: 16.

5. Om tjufwar eller förhärjare komma om natten öfwer dig, o huru tyst skall du då warda; ja, de skola nog stjäla; och om winhemtare öfwer dig komma, så skola de icke lefwa dig någon efterhemtning.* *Jer. 49: 9.

”Tjufwar kallar han de Chaldeer, efter de skulle oförsedt öfwerfalla och beröfwa de Edomeer, ändock de för Gud woro rätte tjufwar efter de ju woro så arge, som andra. Summa en tjuf måste stjäla ifrån den andra.” L. — Ofta anwänder Gud arga menniskor så, att Han tillåter dem att straffa andras arghet; den ena blifwer den andras ris.

6. O, huru skola de utransaka* Esau och uppsöka hans håfwor; *Jer. 49: 10.