| 660 | Amazia Juda konung. | 2 Konunga-Boken. | Cap. 14. |
icke; såsom ock skrifwet är i Mose lagbok, der HERren budit hade, och sagt: Fäderna skola icke dö för barnens skull, och barnen skola icke dö för fädernas skull; utan hwar och en skall dö för sin synd.* *5 Mos. 24: 16. 2 Chrön. 25: 4. Hes. 18: 20.
7. Han slog desslikes de Edomeer i saltdalen, tio tusen, och wann den staden Sela med strid; och kallade honom Joktheel, allt intill denna dag.
Edomiternas mäktiga hufwudstad Sela eller Petra i Arabien war omgifwen af höga berg och nästan oåtkomlig för en fiendtlig här. Då Amazia lyckades intaga den, blef han öfwermodig och begick mot fienderna en stor grymhet, 2 Chrön. 25: 12, och medförde Edoms afgudar och tillbad dem, 2 Chrön. 25: 14, och förklarade krig emot Joas, konungen i Israel.
Joktheel betyder: af Gud underkufwad.
8. Då sände Amazia bud till Joas, Joahas son, Jehu sons, Israels konung, och lät säga honom: Kom hit, och låt oss se hwarannan.
Se hwarannan, d. ä.: möta hwarandra i krig.
9. Men Joas, Israels konung, sände till Amazia, Juda konung, och lät säga honom: Törnebusken, som i Libanon är, sände till cederträdet i Libanon,* och sade: Gif din dotter åt min son till hustru; men wilddjuret på marken i Libanon lopp öfwer törnebusken, och förtrampade honom. *Dom. 9: 8, [et]c.
Denna liknelse skulle lära Amazia, att det är farligt för den swage att upphäfwa sig emot den starke. Joas liknade sig sjelf wid en ceder och Amazia wid en törnbuske.
10. Du hafwer slagit de Edomeer, deraf förhäfwer dig sitt hjerta; behåll det priset, och blif hemma; hwi söker du efter olycka, att du må falla, och Juda med dig?
11. Men Amazia hörde honom icke. Så drog Joas, Israels konung, upp, och de besågo hwarannan, han och Amazia, Juda konung, i BethSemes, som i Juda ligger.
12. Men Juda wardt slagen för Israel, så att hwar och en flydde i sin hydda.
13. Och Joas, Israels konung, grep Amazia, Juda konung, Joas son, Ahasia sons, i BethSemes; och kom till Jerusalem, och ref omkull murarna i Jerusalem, ifrån Ephraims port allt intill hörnporten, fyrahundra alnar långt.
14. Och tog allt det guld och silfwer och tyg, som funnet wardt i HERrans hus, och i konungshusets fatebur, dertill barnen till pant; och drog åter till Samarien.
15. Hwad nu mer af Joas sägandes är, det han gjort hafwet, och hans makt; och huru han med Amazia, Juda konung stridde, si, det är skrifwet uti Israels konungars Chrönika.* *2 Chrön. 25: 17, [et]c.
16. Och Joas afsomnade med sina fäder, och wardt begrafwen i Samarien ibland Israels konungar; och hans son, Jerobeam, wardt konung i hans stad.
17. Men Amazia, Joas son, Juda konungs, lefde efter Joas död, Joahas sons, Israels konungs, i femton år.
18. Hwad nu mer af Amazia sägandes är, det är skrifwet uti Juda konungars Chrönika.
19. Och de gjorde ett förbund emot honom i Jerusalem; han flydde till Lachis. Och de sände efter honom till Lachis, och dråpo honom der.* *2 Chrön. 25: 27.
20. Och de förde honom dädan på hästar; och han wardt begrafwen i Jerusalem när sina fäder uti Davids stad.
21. Och hela Juda folk togo Azaria, uti hans sextonde år, och gjorde honom till konung i hans faders Amazia stad.
Azaria hade äfwen namnet Usia, 2 Chrön. 26: 1. Folket hade redan gjort honom till konung i hans 16:de år, medan hans fader ännu lefde, troligen först såsom vice konung under faderns krig mot Edom, och sedan till konung efter Amazia affall ifrån Herran.
22. Han byggde Elath, och fick det igen under Juda, sedan konungen med hans fäder afsomnad war.
23. Uti femtonde året Amazia, Joas sons, Juda konungs, wardt Jerobeam, Joas son, konung öfwer Israel i Samarien, ett och fyratio år.
24. Och gjorde det ondt war för HERran, och öfwergaf icke alla Jerobeams, Nebats sons, synder, den Israel kom till att synda.* *1 Kon. 12: 28, 30.
25. Men han tog igen Israels gränser ifrån Hamath allt intill hafwet, som ligger i hedmarken, efter HERrans Israels Guds ord, som han lagt hade
_670.jpg&oldid=343811){kind=link}