Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 20 —
der studerade medlen til de svartas frälsning, förmåddes denne at år 1786 publicera hvad han under sit vistande i Afrika sammanfattat, sin: ”plan of a Settlement, to be made near Sierra Leona &c.” D. ä. plan til en Coloni at anläggas vid Sierra Leona, i synnerhet til et lyckligt hemvist och understöd för svarta och mörklagda (people of colour, mulatter &c.) menniskor, at blifva utsända som Frimän, under Direction af en Committé för fattiga svartas understöd &c.
I et land, sådant som England, kunde icke en proposition af sådan natur löpa fara, at icke möta bifall. Det är sannt, alla voro icke af Granville-Sharps ädelmodiga och oegennyttiga tänkesätt, som funno planen värd deras upmärksamhet[1].
- ↑ Afrika ligger oss närmast af alla de andra verldsdelarna, och är otvifvelaktigt lika, om icke bättre lottad i allehanda välsignelser. Djurriket är ymnigt; alla tropicala och äfven Europeiska växter trifvas här förträffligen; de Engelske Guinéerne, som erhållit sit namn af orten, hvarifrån materien blifvit til dem hemtad, och den mängd af Stoftguld, som floderna medföra — ty utur bergen gör man sig der ej mödan at uphemta det i massa — bevisa nogsamt at denne metall finnes der i större öfverflöd, än i någon annan verldsdel, andra metaller, i synnerhet jern, likaså. Man har i England påstått, at Afrika icke af annat skäl kan vara försummadt, i anseende til Culture och producter, än för det at proprietairerne på Amerikanska öarna haft för stort inflytande på de Handlande Nationernas Cabinetter, ehuru desse är både kostsamma och ringa lönande i anseende til betäckning, m. m. Det är säkert, at Sierra Leona i början fick många speculerande Subscribenter.
