och sätt Castrullen på kål-eld at sakta koka, låcket måste ibland tagas af, och tårkas bort det watnet som sätter sig derunder, rör då och då om såppan, emedan det sätter sig hud ofwanuppå, som är det starkaste av Bouillonen: När det ej är mer än et stop qwar, så slå honom uti et tenstop och haf tilreds en kokande wattn-kittel, sätt stopet deruti och lät det jämt koka i 2 timmar, det måste änteligen som oftast röras om uti stopet för hudens skull som sätter sig öfwer Bouillonen, och ses det noga efter att intet wattnet utur kittelen kommer uti stopet: När det så länge kokat som föreskrifwit är, slås han uti et Porcellains fat at blifwa stel, sedan skiäres det i tunna skifwor och lägges på papper, ställ det på et lagom warmt rum at tårkas som intet är för hett, ibland wändes det om, ty eljest klibbar det sig fast; då detta skal brukas, så kokas upp watten, hwaruti lägges af ofwannämde skifwor alt som man wil hafwa såppan stark til. Dessa skifwor kan man föra med sig på resor, och hafwa kött-såppa när man behagar.
Swart-Såppa.
När alt kråset efter gåsen är afhuggit, så som wingar, hals, hufwud och fötter, inmätet urtagit, tarmarne utristade, renskrapade och alt ting wäl rengjordt, och något legat i watten, då lindas de smala tarmarne omkring fötterne, sedan skinnet är afskållat uti lågeld af halm, och klorna afskurne, då öpnas emellan tåna skinnet, tarmarne bredas då ut och börjas at linda om benet och sedan emellan hwar tå, dock så at de sittia tilhopa, näbben hugges af, hufwudet klyfwes, skinnet drages af halsen och den hugges i 3
