Den här sidan har korrekturlästs
Julius 21
Stenkolsbrottet vid Boserup var begynt att brytas av vår sekulära metallurgist herr assessor Swab, som hade på norra sidan gått in med en nästan horisontell ort åt söder, 336 alnar lång. På ömse sidor om denna gingo ganska många låga orter åt östra och västra sidan, av vilka den längsta åt öster var 80 alnar, men i väster 160 alnar lång. Alla dessa många gångar lågo så horisontellt, att vattnet kunde självmant utrinna ifrån sidesorterna till långorten och ifrån långorten genom ingången utur gruvan, att man nästan kunde gå torrskodd igenom hela gruvan. Strata voro i stenkolsgruvan följande, då man begynner att räkna överst vid jordskorpan och går neder åt flisan:
- Sand med klappur, av vilken en stor del var tophus liksom koagulerad med järnockra och rödaktig samt liknade en ætites. Denna var ofta tjock 3 alnar.
- Saxum arenaceum friabile album vagum, tjock 15 alnar.
- Lithantrax eller den övra flöts av täck-kolen eller bästa stenkol till en halv alns höjd eller 8 toll. Där stenkolsflötsen någon enda gång avskars, liknade den vid ändarne en torvjord.
- Argilla fusca fissilis solida, margine fusco, av vilken de eldfasta kärilen gjordes, tjock 3 alnar.
- Cos impalpabilis cinerea tycktes vara en hårdnad lera av förra slaget (D). Av denna hade herr assessor Swab förfärdigat buteljer utan tillsats och även härav svarvat käril, dem han i elden gjort hårda.
- Cos eller den allmänna flissten. Detta med det föregående var 9 kvarter tjockt.
- Schistus fissilis friabilis nigricans argillaceus.
- Lithantrax eller andra flötsen av stenkol, som voro magrare och tunnare samt ofta bestänkte med utvittrad alun, tjock 5 kvarter.
387
