Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/420

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Hören eller linet, som nu var mogit, tröskades, bands i band, krakades, då rötterna vändes åt söder.

Jonthusbackar vid Klövehall, förrän man kom fram till Dragelid, voro mycket höga och brante med sand, till ett tecken att flygsand dem fordom uppvallat.

Flisor voro åtskilliga upprättade i Mölleryds vång, sedan vi farit förbi den vägen, som kom ifrån Hälsingborg.

Flisor, många, stora och upprätade, stodo på backen nedanför den höga galgen, 1 kvart förrän vi kommo fram till Röinge. Bakom en av desse skylte sig fordom en dräng, då han om julottan sköt ihjäl prästen, varefter ett bål var hopkastat.

Röinge gästgivaregård, kvart 9.

Örtenamn voro här på orten följande:

Malus sylvestris Fl. 402 abull.
Convolvulus argensis Fl. 173 lövinde.
Rubus saxatilis Fl. 411 kobär.
Cornus femina Fl. 131 struss.
Euonymus Fl. 133 benved.
Opulus Fl. 249 ilånneträ.

Rödvija kallades här jolstret Fl. 792 och brukades till lieband, ty dess kvistar äro mycket sega utom lederna.


414