Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/432

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ville godvilligt lämna det dem tillbaka, så skulle hennes familia aldrig gå ut men städse må väl och bliva den yppersta i danska riket. Men sedan de fått korta svar och blivit bortviste utan hopp om horn eller pipa, antydde de fruen, att hennes familia ej skulle komma till nionde led, att gården skulle komma till främmande ägare och tre gångor avbrinna, varpå de tågade tillbaka, och karlen blev död tre dagar därefter, men hästen den andra dagen. Gården skall hava brunnit tre gånger, och Ulfstands familia gick ut med nionde led därefter; med mera, som en berättelse av Hans Holst år 1620 författad skall utföra.

Pipan är krokig och av elfenben, kan blåsas i bägge ändar, som svara varannan efter den ton, som göken gal. Hela historien om hornet och pipan är vidlöftigt utförd av vicepresidenten Wilhelm Jul. Coyet, vilken ligger här skreven, på pergament förvarad, uti vilken även inryckes den namnkunnige kuren emot för mycken fetma, som sig här tilldragit. Jöns Holgersson, förmyndare för fru Ulfstands son, råkade med abboten i Bäckaskogs kloster Nils Hindriksson uti ägotvist emellan år 1513 och 1518. Sedan Holgersson tappat och förlikts, kommer abboten en gång att göra en visit, vilken var av överflödig fetma så betagen, att han nästan mist andan, av det han gick uppför trapporna, då Jöns Holgersson påtog sig att för 100 marker kurera abboten inom 10 veckors tid ifrån den

426