Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/436

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

orter på bokskogarna att gödas, och därföre betalas till ägaren mycket ringa, ofta 10 à 12 styver stycket. Svinen släppas dit, när frosten begynner komma om hösten, ty då först utspärra hjortarne på böken och släppa nötterna. Då svinen först begynna äta boknötterna, bliva de liksom fulla, raglande samt mycket heta och lata, att de ligga och mindre äta, om icke dagarna bliva kalla, varföre ock ju kallare väderleken är, ju fetare bliva de. Svinen lämnas på bokskogen till jultiden, så att de må bliva helt feta, varuppå de avhämtas och slaktas. Fläsket bliver av bokollon mycket löst i anseende till fläsk av ekollon eller säd, är alltså mindre smakeligt till att äta kokat och mäktigare, men däremot gör det kål, ärter etc. mer redda och av behageligare smak.

Gyingarne äro av bägge könen ett hyggeligt, muntert, tilltagset och vigt folk, och tyckes bondfolket häruti nästan övergå de andra av sin nation.

Marklunda kvart 7. Natten kom på, men resan fortsattes, att vi om morgonen kommo till Loshult och lämnade Skåne med så mycken längtan, som vi med nöje besett det land, vilket icke allenast ibland alla svenska är det behageligaste och mildaste, utan tävlar med de mesta i Europa.