Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

åtskilliga ställen, besynnerligen vid slåttertiden, att samla bladerna, som då äro störst, samt koka och äta dem alldeles som kål, vilket rön kan hava stor nytta för den fattiga lantmannen vid Olsmässokroken. Örten kan på intet sätt vara skadelig, ty alla semiflosculosæ Tournefortii, av vilka denna är en, kunna ätas, och är knappt en eller två av dem giftige. Till exempel: Pissenlit 627 ätes om vårtiden i sallat. Lactuker 646 sås allmänt i trädgårdarna ävensom havrerot 648 och endiviers 650. Mjölktistel 643 ätes i Engeland, Jerja 644 av lappen och Lapsana 649 på grekiska öarna.

Braxen Fn. 318 som finnes i Växjö sjö, är i sitt släkte så den störste som den smakeligaste i hela Sverige. Men icke så den braxen, som fångas i Bergunda sjö, fastän samma sjö går tillsammans med den förra.

Braxenflättingar Fn. 323 ur Växjö sjö äro även fetare än på andra ställen och ofta fetare än själva braxen ifrån Bergkvara-sjö.

Gödselen hade jag sett vid åtskilliga ställen på resan av idoge hushållare förökas efter allmänt antagne hushållsrön, med det att ifrån skogen hemfördes ljung, mossa och tallbarr till många lass, vilka lades i dyngstacken att brinna tillsammans med den andra gödselen och den således att förkova. Detta föranlät mig att rådfråga naturen, all ekonomis rätta moder, som i vår ekonomi bör giva oss den trognaste lära. Växterne äro an-

56