Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/84

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

anglar och kanterna voro dubbelt men ojämnt sågade. På inra sidan voro alla bladens strimmor hårige. Stiplarna voro lansettlike, tvenne och tunna. Flores masculi in amentum cylindraceum congesti constabant singuli squama ovata, concava acuminata, uniflora. Staminibus decem. Antheris in duas valvulas ab apice ad basin dehiscentibus. Petalis nullis. Floris fæminei calyx monophyllus, in sex lacinias divisus, quaram duæ oppositæ majores. Germinia bina, brevissima, singulis stylus duplex, purpureus, longus, acuminaturs. Allt detta visar, att avenböken, ehuru hon eljest vid första påseendet nog liknar böken, är mycket nära släkt med hasselen, varom ingen botanist tillförene drömt. I botaniska vetenskapen fattas ännu beskrivning på trädets knoppar, och hur artigt de av Skaparen äro inrättade till vinterhus för den lilla örten med blad och blommor, som ligger inom knoppen bevarad till nästa år. Hade botanisterna desse knoppar beskrevna, skulle de mycket lätt utreda sig i många nu mörke saker. En min discipel P. Löfling har påtaget sig detta ämnet de gemmis arborum och funnit, huru de mesta trän under linjen icke hava några knoppar, varföre det ej heller bliver möjeligt för dem att någonsin uthärda våra vintrar, ehuru mången föreställt sig, att trän ifrån varma länder med tiden kunna vänja sig vid vårt klimat.

Coccus Carpini, som tillförene aldrig blivit upptäckt, uppspanades idag på de mesta avenbökar. Detta insekt satt så stort som en fågelärta emellan bladskaften och kvistarna på trädet, helt fast och orörlig, ej heller viste det ännu något tecken till fötter. Kroppen var nästan klotrund, blek och mest rödaktig samt hade på ena sidan en upphöjd linea. Det var bestrött med några punkter, som voro ställde nästan i 4 rader. Där det fästes vid kvisten, var det vitt och hade på bägge sidor en kant, med vilken det omfamnade halva kvisten och hölt sig fast. Det hade uti sig ingen färg, då det sönderkramades, men om det giver färg, sedan det bliver torkat, såsom Chermes ilicis eller karmosin, kunde jag icke utröna, vilket väl är att förmoda, emedan detta är alldeles av samma släkte och syskon med Chermes, torde därföre med tiden bliva för oss mycket nyttigt.


78