sin bruth [1] böthe oc betra magho.[2] Vardha the fongne ok orka ey bothum, gyris medh thöm sum for ær sakt.
4.[3]
Nw kombrr viin ok miödher ok annar drykkær til stadhin, tha skal han ther sælias oc ey ater borth föras. Dirwis nokor han borth föra, böte fyrathighi mark, ok hawe forgiorth alth thet wiin han hawer ok alth annath som för war sacth, ok thæssin tw taki konungin ok stadhin enskylth, ok skiparan[4] som thet borth [5]læth föra, böte fyratighy mark til twæskiptis som för ær sacth, ok aff thæssom botum giwis[6] malsæghandanom tio mark. Wardher ok viin sath, ok then thet[7] ægher vil ey æpter foghotans ok radhmanna budhi ok apter thy thet[8] war, falth hawa ok sælia, böte III mark pæninga til thæskiptis[9] som forræ vrskildis, ok hawi forgiorth fatith, ok thet taki konungin ok stadhin enskylth. Vm alla andra drykkia til stadhin koma væri sama lagh.
E.[10]
1.[11]
Nw treschas bya man eller giesthe eller någor annar vidh sina retta vttgiräder såm honom ähr vppå lagt och bör vtth giöra, såm ähr schott, giästthning, sach öre, toll peninge eller huad såm på lagt vahrder konungens och stadsens vtthschyller, huad thät halsth ähr, thå mäthes uth tuå peninga för een, och böthe try march för treschona, och mäthes uth thet ena med thet andra såm nw ähr sachtt.
2.[12]
Om the mål[13] man taga häst heller bååt saklös[14] eller andra farko-
- ↑ 60. 66. om. böthe oc.
- ↑ Xa. om. magho.
- ↑ 29. Xa. add. hoc caput post KpB. 31; cfr. not. 27 pag. 212.
- ↑ Xa. Skiphärran.
- ↑ Xa. förde, böte &c.
- ↑ Xa. gifwi.
- ↑ Xa. om. thet.
- ↑ Xa. add. satt.
- ↑ Xa. threskiptis.
- ↑ Haec duo capita transscripta sunt ex cod. 56.
- ↑ 56. calci libri RB. add. hoc caput.
- ↑ 56. calci libri ThjB. add. hoc. caput. 100. idem add. post cap. 18 ThjB.
- ↑ 100. add. som.
- ↑ 100. saaklöst.
