Sida:Dag-Bok Öfwer en ifrån Stockholm igenom åtskillige Rikets Landskaper gjord Resa år 1749.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
7

Omkring trägården härstädes gjordes gråstens murar til en ansenlig högd; men som med tiden ej lära ungå samma öde, som alle andre, hwilka äro anlagde på jordskårpan, utan at matjorden och hwad kälen kan åtkomma, blifwit bårttagit.

Sedan wi under afresan d. 1. Junii från Tullgarn hunnit til landswägen, funno wi tätt der intil et hwarf af god jordmärg uti en genom watten afskuren ås. Wid sjön Sillen på Crono Befallningsmans bostället Wapperstad, sågo wi med bestörtning et af de widlöftigaste svedjefall man sig må kunna inbilla, af ung och härlig skog wara tilredt. Då sådant sker på thet gröna trä, och på Cronans egit, hwarifrån eftersyn billigt flyta borde, hwad skal då icke ske på thet torra, och på thet som then enfaldiga och förledde Allmogen enskilt tilkommer? I öfrigit härlig liknelse til god årswäxt: illa handterade ängar, oräkneliga gärdesgårdar, mäst alla af unga oklufna trän, så til stör som gärdsell: otaligt många och til större delen i anseende til en möjelig wattnets beqwämligare afledning öfwerflödige träbrorar. Härwid fästade wi wår eftertanka på the orsaker, som sammanstöta, at snart utökna de för wårt climat, wåra malmfyndige berg, skepsbyggerier och indräcktige träwerkshandel så dyrbare skogar; och förekommo oss i synnerhet 3:ne dertil mäst bidragande. Den första de otalige och til större delen onödige gärdesgårdar och broar: den andre, de omrörde pålar i kanterne af wägarne, til hwilka alla sten, med landets så stora nytta kunde brukas. Men som desse skogsödande medel, dock kunna hafwa någon liknelse til nödwändighet, så föll all wår harm och sky, på thet oförnuftiga och för hela Riket så skadeliga swedjande, det man ser mäst wara öfwat på de ställlen, der sådant förfarande aldrig

tillå-
A 4