och anstält åtskilliga försök, at den för ingen del war upkastad af hafwet, som många här wilja föregifwa, men wäl uprifwen utur sjelfwa landets bottn, och af de genom skogens uthuggning, blåttade och öpne blefne, samt medelst eld och swedjande til jordskorpan och den täckande wallen sårade och refne Fälten; och blefwo wi härom så mycket mer försäkrade, som på flere ställen klara bewis nu finnas til gamla träns stubbar och rötter, samt at groparne, hwarutur de löst upkastade och sammanblåste sandberg och åsar af wädret blifwit hämtade, än tydeligen äro til at se. Desse sandberg och åsar blifwa, efter hwarjehanda wädrets skiften, flyttade på andra ställen, och är en sådan infallande ömsning ej olik et starkt urwäder, men likwäl så mycket mer obehagelig, som utom det de farande hafwa all möda at komma igenom den sammanyrade sanden, de ock til syn och andedrägt äro ganska mycket beswärade. At en sådan flygtig och frätande sand, den af intet stängsel kan utehållas, och som förqwäfwer och förtager all säds, träns och gräswäxt, skulle på sidstone ödelägga hela landet, har nu warande Landshöfdingen nogsamt funnit, och fördenskul warit omtänkt, at med första widtaga de botemedel, som wid Engelholm med så stor nytta blifwit anwände. En dylik berömlig detta landets räddning, är ock blefwen faststäld, genom det stränga förbud emot all slags swedjande här utkommit, hwarigenom, så wäl som medelst den refning, emellan Böndernes egor och skiften, til den så nödige hemans klyfningens befrämjande, hwilken nyligen för sig gått, denne landsort med säkerhet kan wänta, at se sig i framtiden försatt i des förra stånd och wälmågo.
Den omrörde Falkenbergs Å har et ansenligt, midt öfwer strömen stående Lax-fiske, det wi
