således, att de äga ett par portar gemensamt, eller allenast try par tillsammans.
Slussarnes bredd är 71⁄4 aln, längden 33, sjelfwa fallet 41⁄2 aln. Bottnen är inbränd och kal-kilad uti sjelfwa berget, men ganska ojämt, så at Fartygen och båtarne under up- och nergående wid lågt wattn illa medfaras, och skäras af de qwarstående bergsflisor. Slusswäggarne så wäl som bräddarne, äro på Hollänskt wis med klinker och cement murade, men nu så förfallne, at det utestängde wattnet ständigt tränger sig emellan dem och berget, hwaremot de äro upförde, och gör således genomfarten både swår och farlig. 1⁄4 timas tid har altid fordrats til fartygets eller båtens genomgående. Denne genomfart warder, efter det nu deröfwer ingifne underdåniga förslag, til fem fot djupare och på bägge sidor lodrätt insprängd uti sjelfwa berget, samt portarne, för mera besparing och tidens winnande i durkfarten, utlagde ifrån try til tu par, och i stället för 71⁄4 til 9 alnar breda. Deras falsar blifwa uti de på bägge sidor så wid ingången ofwanifrån, som nederåt uti de dertil af naturen sig sjelf tilbjudande berghällar infälte, och hela Byggnaden i alt, så til djuplek som bredd, swarande och lika med de i Trollhättan tilämnade. Härigenom, och sedan all murning och hwad som wansklighet kan wara underkastadt, blifwit utdömt, är at förmoda, det all underhållning, så länge sjelfwa Portarne uthärda, skal förswinna, och Cronan, så wäl som Staden Götheborg, för des deruti ägande tredje-del, skola kunna njuta den nu häraf fallande, och ifrån 12 til 1500 daler Silf:mt sig bestigande årliga inkomsten oafkortad til godo.
Wid detta lilla Edet, något längre fram i forsen af Elfwen, besågo wi de här anlagde 8 stycken mångbladiga sågqwarnar, dem en Holländsk
