Sida:Drottning Kristina 1.djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
121


ADERTONDE KAPITLET.
OM MESSENIUS FARFADERN.

År 1579 föddes i en by nära Wadstena den ryktbare häfdatecknaren Johan Messenius. Enligt ovännernas uppgift var fadern Johan Tordsson mjölnare och hästtjuf, modern spinnerska från någon backstuga utanför Örebro. Den förre blef invecklad i partistriderna under Johan den tredjes tid samt omkring 1588 halshuggen för stämplingar mot fäderneslandet.

Det var vid denna tid, som påfvarna Paul den fjerde och Pius den femte, sjelfva hänförde af brinnande nit för katolska läran och af fast öfvertygelse om dess sanning, sökt befria henne från flere villfarelser och bland dess presterskap sprida renare tänkesätt och seder, samt en varmare håg för de affallna protestanternas omvändelse. I följe af denna uppifrån gående förnyelse blefvo katolska undervisningsverken förbättrade, hvarjemnte en mängd nitiska och sjelfuppoffrande män utskickades för att arbeta på lärans spridande. Genom det föråldrade påfveväldet gick åter en flägt af anda och lif, hvilken uppfordrade alla dess anhängare till kraftfulla bemödanden. Dessa ansträngningar kröntes till en tid med framgång. Det var nu, som katolikerna voro nära att genom Johan den tredje återvinna Sverge; och som i Tyskland den protestantiska läran blef såväl genom predikningar som genom svärd år för år tillbakaträngd, nästan till stränderna af Östersjön; tills ändteligen dels Gustaf Adolfs segrar, dels en hos påfvarna åter inträdande förslappning samt uppkommande oenighet med Österrike om igen vände bladet.

Ett medel, som för ofvannämnde afsigter ej sällan begagnades, var att från de länder, som skulle