Sida:Drottning Kristina 2.djvu/230

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

226

Påfven, som ännu icke fått alla tillredelserna i ordning, hade bedt Holstenius så mycket möjligt fördröja drottningens resa. Så skedde äfven; och hon qvarhölls i Insprück en hel vecka under allehanda förevändningar och lustbarheter. Hennes vistelse der säges hafva kostat kejserliga hofvet femton tunnor guld. Ändteligen bröt hon upp och fortsatte resan åt söder.

Äfven denna afsägelse framkallade en ny störtskur af skrifter till tadel eller beröm. Sverge, med undseende för den aflidne store konungens dotter, för sin egen förra drottning samt för den nu varande konungens välja, kufvade också denna gång sitt missnöje och teg. Kristina kände dock, huru djupt hon sårat allmänna tänkesättet hos sina landsmän. Dagen efter den offentliga trosförändringen skref hon till Karl Gustaf, huru hon erhållit tillåtelse att offentligen bekänna sig vara, det hon länge varit, nämligen sann katolik, och att hon ansåge ärorikare tyda den helige fadrens befallningar, än att sjelf befalla öfver svenska staten. Sluteligen, tillade hon, om ni också ogillar min handling i och för sig sjelf, så bör ni ändå glädjas deråt; emedan ni väl finner, huru mycken fördel och trygghet ni derigenom vunnit.

Sättet och stället för denna Kristinas trosförändring gifva anledning till åtskilliga betraktelser. Som bekant är, älskade drottningen stora och praktfulla högtidligheter, häldst sådana, i hvilka hon sjelf utgjorde hufvudpersonen. Det tyckes derföre besynnerligt, att en sådan märkvärdighet, som hennes trosförändring, skedde första gången i en sängkammare med endast några få vittnen; och tat, när påfven fordrade större offentlighet, Kristina uppsköt densamma så länge som möjligt, och sluteligen valde till skådeplats derföre Insprück, beläget i det undangömda Tyrolen; och dessutom en årstid, så långt framliden och med dagen så sent tillkännagifven att endast få främlingar kunde komma tillstädes. Dermed öfverensstämmer ock hennes resa från Brüssel, brådstörtad och med undvikande af alla hof och hufvudstäder; likaså de bitande svar, hvarmed hon afklippte alla samtal om