man af häftigt lynne, var i synnerhet den, som i sin harm kringförde dylika från hus till hus. Af trycket utkommo på spanska språket skrifter af samma innehåll och, som man trodde, från samma parti. Två spaniorer, hvilka misstänktes som författare, blefvo till och med af Kristina häktade och hos deras konung anklagade. Hon började visa Cueva en märkbar kallsinnighet och lät honom sluteligen förstå, det han gerna kunde återvända till Flandern. Cueva svarade, att han skulle resa inom en vecka; och redan dagen derpå utnämnde hon till hans efterträdare d. v. s. till förste kammarherre italienaren Frans Maria Sentinelli. Pimentelli, som äfven, ehuru med större försigtighet, dragit sig tillbaka, besökte nu åter Kristina i afsigt att ställa till rätta Cuevas sak. Men det var förgäfves. Efter några dagar togo Cueva och hans fru sitt formliga afsked. Kristina inkallade som vittnen härtill alla de bättre af sitt hof. Efter en djup bugning kysste Cueva hennes hand och sade med en tung suck: det smärtar mig att icke hafva kunnat uppfylla mina pligter, såsom jag bort och velat, och jag beder eders majestät om förlåtelse derföre. Kristina svarade: jag låter edert samvete dömma, huruvida ni tjenat mig väl eller illa. Men var öfvertygad derom, att jag skall alltid veta belöna en hederlig karl och straffa en skurk; och att, om jag får höra, det ni talat om mig utan skyldig vördnad, så skall min arm hinna eder, hvarhäldst ni ock må vistas. Cueva föll på knä och försäkrade, att han vore och skulle alltid vara hennes underdånigaste tjenare. Kristina vände sig från honom till hustrun och sade: jag är eder förbunden för besväret att hafva från Flandern följt mig ända hit och, om ni äfven deltagit i mitt förtalande, så bryr jag mig icke derom; ty ni är en qvinna. De ville ursäkta och försvara sig; men Kristina tillät ej ett enda ord utan visade dem genast ur rummet. Samma dag lät hon om hela denna händelse gifva underrättelse åt kardinal De Medicis, hvilken stod i nära förhållande till spanska hofvet. Hon bad nämnde herre helsa sin konung, att, om Cueva icke
