Sida:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
8
INLEDNING.

Denna konstellation, till hvilken Europas mindre stater mer eller mindre slutit sig, har behärskat seklets sista fjärdedel och gifvit upphof till de oerhörda rustningar, hvilka så hårdt trycka på seklets slut. En afledare för den spänning, hvilken dessa båda förbund föranledt, ha de europeiska makterna sökt utom Europa. Afrika har delats mellan England, Tyskland, Frankrike och Belgien, och på århundradets sista tid ha måhända första stegen äfven till Kinas delning tagits. Nya intressen ha därigenom väckts till lif, men också ökat antagonismen och täflan mellan makterna. England känner sig besväradt och hotadt i de anspråk det alltid upprätthållit på äganderätten till eller nyttjanderätten af jordklotets icke civiliserade länder; faran för en sammanstötning med Ryssland har kommit allt närmare; på den utomeuropeiska täflingsbanan ha nya makter uppträdt, Japan i det aflägsna östern, Nordamerikas Förenta stater i väster.


* * *


Det nittonde århundradet kan emellertid icke uteslutande och sannolikt icke ens företrädesvis göra anspråk på att karaktäriseras af sin politiska utveckling. Den prägel det framför allt annat bär är det andliga lifvets och i synnerhet vetenskapens höga utveckling. Vid vårt århundrades vagga stodo sådana andens heroer som Goethe och Schiller, Immanuel Kant och Alexander von Humboldt, visserligen barn af en föregående tidsålder, men hvilkas verksamhet äfven sträckte sig in i det nittonde seklet och som i alla händelser beredde jordmånen för det utsäde, hvars frukter vi njuta; de ha uppväckt det moderna andliga lifvet, varit banbrytare, hvilkas odödliga lifsgärning vi ha att tacka för det rikaste arf på alla områden af vetenskaplig och konstnärlig verksamhet. Det århundrade de inledde har i sanning varit ett tänkarnes århundrade, ett oändligt triumftåg för det andliga arbetet, som ställt en god del af sin kraft i det praktiska lifvets tjänst. Så ofta också krig och revolutioner rasat, har detta likväl icke länge stört de lärdes arbete, i värsta fall endast för en kort tid hämmat det, och äfven de blodigaste drabbningar ha knappast med en minut fördröjt världsomhvälfvande uppfinningars födelsestund.

Det nittonde århundradet karaktäriseras af naturvetenskapernas praktiska tillämpning. Det kan berömma sig af att det för första gången i största utsträckning gjort den tysta studerkammarens upptäckter tillgängliga för hela mänskligheten, ställt dem i det allmännas tjänst. Hvarken Napoleons strategi eller Bismarcks statskonst skall för kommande släkten vara det mest utmärkande för det nittonde århundradet, men väl den första järnvägens öppnande, den första elektriska telegraflinjen, de under tekniken, som icke mera anser något för omöjligt, skapat, industriens och världssamfärdselns utveckling, den innerliga föreningen af vetenskaplig teori och praktisk tillämpning.

Det nationella lifvets olika yttringar ha naturligtvis icke kunnat undgå att påverkas af såväl den politiska som den vetenskapliga och framför allt industriella utvecklingen. Konst och litteratur äro lika väl som umgängesvanor och sällskapsskick, moder och lefnadssätt spegelbilder af de under seklets olika skeden rådande andliga strömningarna och åskådningssätten. Filosofien, som under århundradets förra hälft ännu betraktades som den förnämsta af alla vetenskaper, har måst