kets orubbliga stöd. Det är Goethes stora förtjänst att ha angifvit utgångspunkten för denna riktning i växtlarans utvecklingshistoria, en utgångspunkt, som han uppställde i sin berömda dikt: “Växternas metamorfoser”, i följande vers:
"Alle Gestalten sind ähnlich, doch keine gleichet der andern,
Und so deutet der Chor auf ein geheimes Gesetz.”
.jpg)
För naturvetenskapen blef det en vändpunkt, då Alexander von Humboldt
1826 från Paris flyttade till Berlin och från den 3 november 1827 till den 26
april 1828 i sångakademien därstädes höll de 61 föredrag, hvilkas innehåll
han sedermera omsorgsfult utarbetade i sin berömda “Kosmos”. Humboldt
sammanfattar i sitt inledningsföredrag till Kosmos naturvetenskapernas
betydelse för nationernas utveckling och blomstring i följande ordalag:
“Ju klarare den insikt är, som vi erhålla i företeelsernas sammanhang, desto lättare befria vi oss äfven från den villfarelsen, att naturkunskapens alla grenar icke skulle vara lika viktiga för folkens kultur och välstånd, vare sig dessa grenar tillhöra dess mätande och beskrifvande del eller afse undersökningen af kemiska beståndsdelar eller utforskandet af materians allmänt utbredda fysiska krafter … Ett likformigt uppskattande af naturstudiets alla delar är emellertid företrädesvis ett behof för denna tid, då nationernas materiella rikedom och växande välstånd grunda sig på ett sorgfälligare tillgodogörande af naturprodukter och naturkrafter. Den ytligaste blick på det nuvarande Europas tillstånd
._Oil_p_Wellcome_V0017902.jpg){kind=link}