och bland andra stycken skref det äfven i Stockholm uppförda stycket “Slösaren”, men icke förmådde uthärda konkurrensen med Nestroys platta farcer och slutligen, gripen af djup hypokondri, gaf sig själf döden.
.jpg)
GIOACHIMO ROSSINI.
Endast musiken fann i Wien ett tacksamt fält. Men äfven på detta
område måste en sådan tondiktare som Beethoven stå tillbaka för den
italienska musiken och dagens hjälte, Rossini, restaurationens kompositör
par excellence, som i sina operor på ett utmärkt sätt tillmötesgick
tidens kraf på hvila och längtan efter att njuta lifvet på ett gladt och
angenämt sätt. I ett för musiklifvet i Wien och för sin författare lika betecknande
bref af 1824 omtalar Hegel för sin hustru de intryck han erfor under sin vistelse
i kejsarstaden vid Donau. I detta bref heter det bland annat:
“Jag har tagit mig en vägvisare och var, ännu smutsig efter resan (ankom klockan 7 till värdshuset) redan ½ 8 — på den italienska operan — stycke af Mercadante — hvilka mansröster! två tenorer, Rubini och Donzelli, hvilka strupar, hvilka manér, älsklighet, volubilitet, styrka, klang, detta måste man höra! — en duett mellan dem af högsta force. Bassisten Lablache hade ingen hufvudroll, men redan här, huru måste jag icke beundra hans vackra, kraftiga, likaså älskliga
