förbättring. En mildare anda inträngde i samhällets alla lager, och sinne för bildning vaknade, hvartill den periodiska pressens utveckling icke litet bidrog.
Två uppfinningar på illustrations- och boktryckerikonstens område, som båda utöfvat ett utomordentligt inflytande, infalla nämligen under det andra årtiondet af vårt århundrade, nämligen litografien eller stentrycket och snällpressen. För båda dessa uppfinningar står världen i förbindelse hos tyskar, som knutit dem vid sitt namn.
.jpg)
SENEFELDERS LITOGRAFISKA HANDTRYCKPRESS.
Aloys Senefelder, född 1771 i Prag och son af en skådespelare, skall, föranledd
af önskan att spara tryckningskostnaderna för de stycken han skref, ha
kommit på den tanken att söka utfinna något enkelt och billigt förfarande för att
mångfaldiga skrifna uppsatser. Under sina försök att finna ett hårdt ämne,
på hvars glatta yta han kunde inrista bokstäfverna, fann han ett slags kalksten
— från Solnhofen i Bayern, ännu i dag den bästa — som visade sig vara det
riktiga materialet. Först jämnades och glättades kalkstensplattan med vitriol
och vatten och hela ytan öfverdrogs med vax, i hvilket den omvända skriften
inristades och inetsades genom att öfvergjutas med skedvatten, hvarpå den från
vaxet befriade plattan aftrycktes på samma sätt som kopparstick. På detta sätt
hade Senefelder upptäckt det s. k. fördjupade stentrycket. En tillfällighet skulle
låta honom finna ett nytt förfarande för att äfven åstadkomma s. k. upphöjdt
stentryck. Vid ett tillfälle, då han icke hade papper och bläck till hands, skref han
nämligen på sin moders begäran en tvättnota på en sten med den af vax, såpa och
sot beredda massa, med hvilken han plägade bestryka sina plattor. Han undrade
därvid, hvad följden skulle bli, om han nu öfvergöte plattan med skedvatten. Han
gjorde ett försök och fann, att stenen öfver allt, där den icke täckes, etsas, så att
