Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/223

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
211
BYGGNINGABALK 1713

olofligen til andra förhandlar ehwad han fångar, böte som för annan tiufnad: iagar ock någor frälsismans tienare på hans ägor, utan thes rätta lof och minne; plichte som nästa § säger.

§ 4. Ingen frälsisman iage eller skiute uti annars ägor, ther han någon dehl icke äger, utan rätta iordägandens lof, som sielfwer rätt hafwer at iaga; ey eller bönder, landboar, prester, eller någor ofrälsis man på någon tid eller ort; ey eller the frälsismän som besittia konungens gårdar, bruk och hemman för lön, boställe, rusttienst, eller afrad och arende; ey eller bruksförwaltare, eller theras folk, någon tid på samma eller andra kronoägor och allmänningar: skiuter någor förbudna diur och fogel, eller med snaro, gildror, eller iagt sielfwer fångar, eller androm thet tillåter; böte för elg och hiort femtyo daler, rådiur tiugufem daler, hara och fogel tyo daler, och iordäganden niute diuret, eller thes wärde: giör han thet på förbuden tid och ort; straffas thertil som § 1 och 2 säger: doch undantages thessa landskap, som äro Dahl i Westergötland, Wermeland, Dala i Bärgslagen, Norlanden och Finland;[1] hwilkas inbyggiarom wari som härtils efterlåtit them i laga tid at fälla. Förbryta sig emot thet som sagdt är oskattlagde torpare, löst folk, och the som i stora skogar sig nedsatt och skattlagda hemman ey åbo; wari lag samma.

§ 5. Hwilken ofrälsisman någon tid, eller frälsisman på olaga tid och ort lägger spiut, eller snaro för förbudna diur och fogel, eller med iagttyg går; böte tyo daler fast han intet fångar: så böte och then ofrälsisman, som gifwer androm lof at iaga på sina, eller kronones ägor, och han som diur fäller, böte ey thes mindre. Men then iägeribetiente, som sielfwer utan konungens särskilta befallning, eller tilstånd til sina nytto iagar, eller gifwer androm lof på then tid eller ort han ey må iaga; böte för hwario som fångas, eller fälles dubbelt, och wari thertil sina tienist förlustig: wet han ock, at någor olofligen iagar, och ey wid nästa häradsting lagligen söker then brotsliga, han ware sig hög, eller låg, ey eller förr thet för sinom förman angifwer; böte för hwart och ett som § 4 förmäler.

§ 6. Kronones betiente mågo them, som på olaga tid och ort finnes, aftaga deras nät och redskap, samt borttaga eller dräpa the

iagthundar, som någor utan lof med sig förer; eller löse äro, och

  1. Thessa landskap synes kunna här inflyta utan anwisning til Kongl. Förord. såsom the och i S. LL. uttryckomeligen upräknas.