Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/280

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
268
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

slikt af mark som af mark, ehwad then enas fordring äldre eller yngre är, än then andras.

12 §. Then som effter föregående ordningar winner förträde för annan; niute sin fulla betalning först ut, så til hufwudstol som ränta: men gälle dock ingen inteckning som skedd är sedan gäldenären aldeles af sig kommit, eller död är.


XIII Capitel. Om låhn.

1 §. Lånar man något af androm at bruka på wiss tid eller sätt, thet skal han ägaren okrafder så godt och oförderfwat återställa, som han thet emottog. Missfares eller bortkommer thet af thes wållande; gälde thet fullom gäldom åter.

2 §. Nekar någor til undfångit låhn, eller säger thet lika godt återgifwit wara, och finnes sedan med skäl och witnen, at han thet witterligen hos sig behåller, eller förderfwat återställt; gifwe ut låhn och thes fulla förbättring; böte ock thertil siette delen eller mer af länets wärde, effter som thes upsåt och omständigheterna finnas.

3 §. Ingen må annars länta eller förtrodda godz för sin egen eller annars fordring innehålla, när ingen panträtt ther i werfwad är, eller med ägarens wilja nödig kostnad ther å giord. Sker thet utan skälig orsak; böte then brotzlige femtijo daler til treskifftes och gifwe thet länta fullt åter.

4 §. Säljer, pantsätter eller bortgifwer någor thet ting han af androm lånt, ägaren oåtsport; gälde fullom gäldom åter, betale alt skadestånd, och böte fyratijo daler til treskifftes. Samma lag ware för then som uti annars namn något til låns tager, och kan sedan then sammas wettskap och tilstånd icke bewisa.

5 §. Lånar någor androm med wettskap och wilja bedrägeligit godz, ther å then som låhntog til skada kommer; såsom okynnes fä eller häst, siuk och smittande boskap, eller hwad thet är, och kundgör icke therom för ut honom, som låhn fick; gälde allan skada åter, och straffes som för annat bedrägeri: missfares eller omkommer thet som så utlåntes; ware ogillt.

6 §. Nu kan thet som utlånt är af wådelig händelse, såsom eld, siönöd, eller annat missfall, utom hans wållande som låntog, förderfwas eller förgås; eller warder thet med låntagarens godz tillika