Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
49
ÄRFDABALK 1713

til fullo, och tå hafwer han intet mera at fordra; eller til en dehl, som bör i nya delningen afdragas: men hafwer han sielfwer sin afgångna lott med bygnad, eller eliest förbättradt; äge tå wid the nya delningen ingen rätt therå at tala. Är någor af the behållna lotter märkeligen af ägaren förbättrad, särdeles med bygnadt på sätugård, eller ägors uptagande; tå bör the samma förbättring wid then nya delningen hälst komma förra ägaren, eller thes nästom arfwingom til godo, så at han, eller the, mågo, om the wilia, taga then lott, som then förbättrade gård blifwer lagder uppå; eller om en sådan förbättrad sätugård allenast är öfrig; hafwi tå ägaren, som then förbättradt, macht the andra i boet dehlachtiga med umägor och pänningar at utbyta eller lösa. Emellan the öfriga i sterbhuset delachtiga gånge til delnings som förr är sagdt. Wid nya lottläggningar anses gårdsbygnad och ägor således, som the tå woro, när förra lottläggningen och delningen skiedde: och therföre hafwer någor sin förra lott genom egit wållande förwärradt; komme tå thet honom, eller hans arfwingom til last. I allom målom, ther något af enothera, eller flera lotter, litet, eller mycket afgår, och thet samma kan ersättias, så at lotterna kunna giöras igenom iämkning igen iämgode; ther må ey then förra lottläggningen brytas.


Cap. XXIII. Om klander i arf.

§ 1. Twistas emellan them, som ärfwa wilia, hwilken thera then döda skyldare är; bewise tå hwarthera skyldskap sin in för rättenom, och gånge sedan til arfwet, som pröfwas skyldast. Talar ey någor närmare utlänsk arfwinge lagligen på thet arfwet innan åhr och dag sedan thet föll; behålle tå then arfwet som i handom hafwer: men kan rätter arfwinge laga förfall hafwa, som honom hindra at bewaka sin rätt; efterlåtes tå honom innan sex månada dag sedan samma hinder uphöra, them in for domaren framföra och bewisa.

§ 2. Är rätter arfwinge inrikes man, doch så fierran boandes, at han om arfwet ey så noga kundskap kan hafwa; eller är han utrikes i konungens, eller sina ärender stadder: wet man tå ho, och hwarest han är; gifwin tå the af slächtene, som wid handena äro, wid wist wite, efter domarens ompröfwande, domhafwanden å orten, och domhafwanden sedan arfwingen om arfwet tilkänna: kommer han

ey tå, och talar på sitt arf innan natt och åhr sedan thet föll; hafwi

Lagkommissionens förslag4