Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/83

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
71
ÄRFDABALK 1717

ock edeligen upgifwas och antecknas sterbhusets skriffter, förskrifningar, böcker och räkningar, med alt som ther till hörer och lyder, aldeles effter thet stånd och wilkor, som thet war uti wid sielfwa dödsfallet; upföres ock therhos hwad som utaf samma gods och ägendom afgå bör. Finnes någor theremot hafwa något upsåteligen undandölgt, eller falskeligen upgifwit; plichte tå som för annor tiufnad.

2 §. Är arfskapet å landet belägit, och är then thet effterlemnar frälsesman, eller ofrälse i konungens tienst, eller eliest af förmöget wilkor; gifwe tå then effterlemnade makan, eller arfwingen, eller förmyndaren, häradshöfdingen i orten thet tilkiänna, som antingen sielf, eller igenom någon i thes ställe tilordnad, jemte en annan edsworen man af nemden thenna upteckning ofördröijeligen bewista och noga tilse skall, at alt behörigen i acht tages. Är han bonde; eller är sterbhuset af ringa willkor, eller häradshöfdingen eij så när wid handen; kalles tå thertil antingen länsmannen, eller en, eller twå af nemden, tillika med en annan beskedelig man af nästa grannar, som upteckningen skriffteligen författa kan med theras namn och bomärken som theröfwer warit. Faller arfwet i staden; anlite tå then effterlemnade maken, eller arfwingen, eller förmyndaren, som under stadsrätt lyder, borgmästare och råd therom, och förordne the strax thertill twänne eller flera redeliga män, eftersom sterbhusets beskaffenhet thet fordra kan. Wari dock adelen så å landet som i städerne obetagit, att kalla och bruka några af hofrättens medel, eller andra, effter theras behag och godtfinnande, wid sådane upteckningar och arfskifften.

3 §. Upteckningen på all ägendomen effter then döda må icke längre upskiutas, än til thet högsta tre månader effter dödsfallet; hwaruppå hofrätterna och andre domare på landet och i städerne noga upsicht hafwa böra. Men äro therwid the omständigheter, som intet upskåf med upteckningen tåla; låte tå thesse förenämde, när the therom anlitas, alt, effter som nu .sagdt är, utan drögsmål uptecknas; eller, om thet icke strax skie kan, förseglas, eller i förwar och säkerhet sättias, til thess upteckningen så snart thet sig giöra låter, kan fullbordas: doch lämnes domaren fritt, hwad han til sterbhusets behof och nytto nödigt pröfwar.

4 §. Är boet widlyftigt, eller så beskaffat, at thet icke så strax eller innan förenämde tid kan upteknas; och anhåller then som thet