Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
117
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

handen gifwa, om wij elliest alt rätt begrepet tituli hujus compilatoris mening, submitterades altsammans med underdånigh wyrdnad til Kongl. Maij:tts och Kongl. Commissionens nådige och gunstige omdöme. Datum Götheborgh den 3 Julij A:o 1695.

Alexander Cock.
Erik Sparrschiöldh.
J. Cedercrona.
Eric Simmingschiöld.
Håkan Eekman.
Willam Persson.
Anders Lindborgh.
Hans Holst.


3. Utlåtande från Westerås län.

Till underdånigst föllie af H:s Kongl. Maij:ts nådigste och igenom högwälborne herr. baron och landzhöfdingen herr Polycarpus Cronhielm communicerade ordres, wore underskrefne församblade på Westerås rådhuus den 17 och 18 julii att igenomläsa den nyss upsatte jordabalken och deröfwer giöra de påminnelser, som wij enfaldigen där widh finne kunde, hwilka på fölliande sätt uthsättias och under högre omdömmen ödmiukeligen submitteras.


2 Cap.

§ 1. Annot. konungen, som har förlänt och gifwit godzet, competerar och macht detsamma i sin lijfztijdh att återkalla.

§ 1. Wid ändan står: om dhe sig eij annars kunna förena. Hwilka ord synes oförgrijpeligen kunna uthslutas, effter dhe innehålla såsom en contradiction emot det förra, hwaräst stadgas, att för månge eij måge på rustningzhemmanen sig inträngia, gåendes sådane föreningar, som förfarenheten wijsar, mäst derpå uth, att the willia alla sittia qwar, och häldre trängias medh hwar annan, än flyttia och taga lösen. 2. Synes och Kongl. placatet af den 16 junij 1684 här ändras och abrogeras, så wida placatet tillåter 2, 3 à högst 4 jordägande skattejorden som berustas bebo, der hemmannen tåhla det, men här säger lagen, att den äldste eller som bäst är fallen till, skall dhe andra alla uthlösa, och flere eij tålas, uthan anseende, att somblige skattehemman så store äre, att en eij hinner dem bruka och cultivera. Så synes och förgiätit, att skattjordh, som går till salu, bör effter Kongl. Maj :tts Placat af åhr 1684 först konungen hembiudas, när hon sällies uthom börden.