Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/193

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
179
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

för sitt försålde godz åthniuter hwadh det wärdt ähr, hafwandes på annor händelse sälliaren af arfwegodz sitt afseendhe allena på winsten, men bördemannen att kunna uthan skada gagna sin bördzrätt. Så tyckes och utom detta, som härtill och altid ähr wordet hållit för skiähligt, att till dispositionen en åtskillnadt böör wara emellan arfwegodz och aflinge, såssom det senare genom möda och arbete, men det förra der uthom såssom ett lucrum tillfallit ähr, och derföre att skyldemannen intet præjudice wederfaras måtte, städze så genom lagh som kongl. resolutioner till sin frije disposition härtill inskränckt warit.

Cap. 7 § 2. Uthi denne landzort är fast mer än någon annorstädes brukeligit bland gemeent folck, att då dem anten ålder eller soth händer, dhe sigh, som här kallas, till syttningz hoos sine barn, slächt, ja stundom och främmande begifwa, men plågar altidh dhet dheras högste åstundan wara, att få på ett ställe, hoos någon af barnen, som dhe bäst kunna tryggia sigh till, förblifwa, och låta dem af egendomen niuta derföre en skiählig wedergiällning. Nu ehuruwäll barnen, såssom lijka när att ärfwa, kunde synes böra wara lijka när sig någon förmohn till föräldrarnas egendom, genom dheras födo och skiödzel, att förwärfwa, så synes doch betänckeligit föräldrarnes åstundan och willia uti detta fallet att twinga, efter som af förfarenheten nogsampt ähr bekant, med hwad åthskillnadh det ene eller andre barnet sigh emot föräldrarne plägar skicka, sampt hwad dhe för olijka upwacktning, underhåld och skiötzel hoos barnen pläga niuta, uthan hellre denna frijhet dem altid efterlåtas, hälst som otwifwelachteligen därupå föllia skulle, att icke allenast föräldrarne skulle aff barnen bättre upwachtning och skiötzel bekomma uthan och dhe barnen, som wrånge och afwige wore, derigenom obligeras att gå föräldrarne efter dheras skyldigheet tillhanda, iemwäll och barnen ändå lijka fult på det sättet komma till lijka dehl af föräldrarnes egendomb, dijt ändemåhlet aff denna punct syftar; doch där enteligen så hände, att den faste egendomen för födo skulle efter föräldrarnes behagh till een af barnen i synnerheet, eller någon främmande bort gå skulle, tyckes fuller bördzrätten af arfwe- eller bördkiöpte jorden altid proportionaliter böra barnen förbehållas, men icke dhes mindre dem här uthinnan ett fritt wahll så mycket lättare kunna tillåtas, som 3 § af detta cap. låter å andra sidan på barnens willia ankomma, om dhe förälldrarne emottaga och kåsten uppehålla willia,