Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/284

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
270
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

neml. huruwijda fiscus bör äga præference framför andras intecknade fordringar, oansedt för des rätt uppå wanligit sätt å ting eller rådstugu eij wore vigilerat; jembwäl och om, och uppå hwad sätt fiscus hädaneffter des hafwande rättigheet till ens eller annors ägendom bör bewaka, så att privati, hwilcka sig uppå deras inteckningar tryggia, eij måge genom fisci hypothecam tacitam löpa någon owitterlig och oförmodandes fara i handell och wandell? Sedan och hwad förmon barnegodz, enär derföre å wanligit sätt eij vigilerat är, bör äga framför alle andre? I lijka måtto kyrckiors och hospitalers fordringar etc. Sammaledes och återstående ett åhrs afrad, tomptöre och huushyra, hwarom uti det 19 cap. och 5 § i denne balk förmäles; altså skulle Kongl. Rätten hålla för nödigt, att uti detta capittel infördes en särskilt § om creditoribus privilegiatis, huruwijda de sine fordringar äre skyldige att inteckna låta, och om sådant försummat är, hwad rätt de då äga böre.


Cap. 9.

Ad § 6. Kongl. Rätten finner onödigt och öfwerflödigt att nembna det ordet bonde, i det hustrun bryter och fälles med lag, oansedt sådant står i den gamble lagen; emedan här handlas om brutt och criminalmåhl, uti hwilcka personen sielf, som brutit, wari sig man eller hustru, bör wara sielf tillstädes, samt sielf fällas och plichta, men icke målsmannen.

Ad § 7. Såsom ofwanföre är förmält om naborätt jembwäll uppå landet, så synas och här böra införas wissa fatalier för naboen å landet, innom hwilka han må inlösa den jord, som utmätes för grannens bruth och han fram för andre fremmande har macht att kiöpa.


Cap. li.

Ad § 3. Det är wäl jämnlijkt Kongl. M:ttz nådiga resolution och förordning, att kiöpt godz ifrån cronan må ingen högre sällia än han dem sielf kiöpt hafwer, men wid det tilfället, att nu en ny lag stifftas skall, så hemställes till närmare ompröfwande, om icke derigenom, att sådant uti lagen införes, en och annan, som cronones kiöpegodz innehafwer, kunde blifwa afrådd att behörigen cultivera ett sådant godz, och anwända derå någon merckelig bekostnad och melioration, det han elliest till sin och sine arfwingars nytta samt