Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/407

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
393
FÖRSLAG TILL MISSGERNINGSBALK 1696

bref af den 6 Martij 1669, som förmäler, att den exception af betrodt godz bör limiteras, och den, som icke försäkrat sin herre eller huusbonde med löfftesmän, hårdare ansees än den, som real borgen stelt, hemstelles altså underdånigst, om icke äfwen om denne qvæstion kunde något införas, och synes nödigt, att i det måhlet en wiss lag icke allenast för adelens, utan och andra ståndzpersoners, såsom brukzförwaltares, arrendatorers och kiöpmäns etc. betiente, som hafwa något under händer och detsamma försnillat, kunde stadgas och uthsettias, huru dhe böra ansees.


4 Cap.

1 §. Der någon stiähl ringare af det, som på marken står, ähn i denna § uthsettes, woro nödigt att hafwa någon wiss lag uppå, warandes i det 27 capit. Tiufwabalken L.L.. åthskilt emellan lass och börda, och altså hemstelles underdånigst, om icke sådant äfwen här kunde uthsettias, effter som den odygden ähr nu öfweralt så i dhe små städer som å landet inrijtat, att säd, fruchtter och höö stieles småningom af åker och äng och icke så mycket tillijka, att skadan kan werderas; sammaledes ähr mången beträdder att hafwa stulet höö mehra och mindre af andras stakar i skogen och lador, som inga låås brukas före, hwilken tiufnadh kan wara några öre wärd och altså synes en åthskilnad emellan stölderne wara nödig.

4 §. Såsom en resande person offta instijger i andras ert- eller rofland, eller, der han beter sin häst wed wägen, plockar nötter i andras skog, utan att taga derifrån något medh sig; altså hemstelles underdånigst, om icke medh en sådan kunde öfwersees, och en argsinigh ägare tillfelle betages emot en sådan med beskyllningar och smädeord uthfara; doch fiskbragders wittiande och stielande med annat mehra, såsom humbla, kåhl, etc. derunder icke föreståendes.

5 §. Här wed woro nödigt, att uthsetties ett wist straf och wijte öfwer den, som tager och nyttiar båth eller annor fartyg, item häst eller annat fää ägaren owetandes och oåthspordt och det sig till nytta bruka eller bruka låter, oachtat han ingen annan intension hafft än skaffa ägaren sitt igen utan skada, efftersom i stora byar och i små städer hender, att enär ägaren sielf behöfwer sin båth, färdenskap, drecht eller annat, då han måste medh sin största skada försumma det han eliest kunde förrätta eller och medh beswär låta upsökia det