Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
38
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

till ett anseenligit, som det 37 cap. Byggb. uthwijsar, och således tycker, att böterne i sådant måhl kunde af domaren proportioneras effter personernes stånd och willkohr, som uthfäste, och den skada. som af slijkt uthfästande kan wara tijmad.

Ad 4:m § kan Kongl. Rätten eij mindre, än giöra den underdånige påminnelsen; om icke wijd slutet af denne § desse ord kunna annecteras: så frampt det icke skier för några wichtige och i Kyrkiolagen tillåtelige orsaker skull.


Cap. 3. Om barn, som aflas under warande troolåfling, eller i lönskeläger, när man henne sedan ächtar.

Ad 1:m §. Påminnes underdånigst, om icke för större fullkombligheet skull torde wara nödigt, at fölljande meningar blefwo här tillagde, och capitlet där af begyntes på detta sättet:

§ 1. Ingen bör sin troolåfwade häfda, förr än echtenskapet med kyrckians band och wahnlige ceremonier fullbordat warder, giör det någon, och ächtar henne sedan, så förhålles som i Kyrkiolagen, sampt hwars och eens ståndz privilegier förmält är; men hwad hälst wijgzlen därpå föllier, eller eij, så warde hon dock hållen för hans ächta hustru, och niute, jempte sin mårgongåfwa, hustrurätt; och dhe barn som man under troolåfning, eller etc.


Cap. 4. Om möö tager man emoot faders, moders eller rätta gifftomans willia.

Ad 1 §. 1. Blifwer underdånigst påmint, om icke första orden af denna § kunna införas på detta sättet: Giffter sig dotter eller möö emoot faders, eller effter hans dödh, emoot moders willja, eller låter lägra sigh, etc.

2. Såsom här blifwer stadgat, at dotter eller möö, som giffter sig moot faders eller moders willja, skall hafwa förwärckat tijonde deelen af sin då hafwande egendoom, och således skrijdes ifrån förre lagen, i förmågo af hwilcken hon allenast hafwer förgiordt fäderne och möderne, men intet annat arf, så kan Kongl. Rätten eij underlåta det samma at påminna, och tycker oförgrijpeligen bäst wara, om här uthinnan blifwer wijd det, som förr har warit, effter som man intet seer någre wichtige skiähl till at gå där ifrån.

Ad 2 §. Ehuruwähl i denne § iembwähl något nytt indrages,