Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/595

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
581
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

någon tijd, uthan och ibland lång tijd med executionen af hwariehanda inwändningar uthdrager. Händandes det och icke sällan, att dommarne, som lång wäg skola öfwersändas, blifwa på påstconthoren förlagde, och parten sålunda, der han will niuta execution, måtte ånyo till dommaren att förskaffa sig dommen; och när någon skiälig orsak hafwer, sig öfwer drögzlen och försummelsen beswära, så blijr han wijster effter Kongl. Maij:tz förordning af åhr 1687 angående executionen till höglofliga Kongl. håfrätten, hwilket icke är någon afkårtning eller lindring uti processen, uthan sålunda större swårighet att ehrnå execution än dom. Hwilket synes på det sättet kunna lättas, att saker eller dommar af ett wist qvanto, lijka som om wad stadgat är, kunde straxt förordnas under häradzfougdens execution, och så wäl denne som länsmannen för tergiversation eller försummelse uti häradzrätterne anklagas, och der detsamma, som stadgat blifwer, umgiälla.


t) Borgmästare och råd i Sundzvall.

2 §.

Stadgar och förordnar ibland andre laga förfall om dem, som i sotesäng eller sårum liggia, icke böre med medici och chirurgii edsworne attester, sådane sine förfall bewijsa; men lijka som på denne och flere norländske orther, der ingen medicus eller fältskär i negden är, om wid slijke förefallande måhl och händelser andra redelige män, eller, som passion är till, qwinnors edeliga betygande må gälla och för trowärdige antagas och hållas.


6 §.

Slutet af denne punct tahlar om dem, som wädja willia, att de inför sittiande rätten det giöra skola inom 3:ie dagen; men som det kan offta hända, att inom den föreskrifne tijden ingen sammankompst i rätten skier, och således den part, som wädia will, intet får tillfälle att giöra det inför sittiande rätten; om på sådan händelse det icke kunde effterlåtas, som tillförende warit wanligit, att wederböranderne må intra fatalia deponera appellationspenningarne hos præsidem eller i dess frånwaru hos någon af bisittiarne.


10 §.

Innehåller om procuratorer och fullmächtiges fehlachtigheter, och att de skola exemplariter och effter som bråttet och argheten finnes