Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
47
FÖRSLAG TILL GIFTERMÅLS- OCH ÄRFDABALK 1690

skildnad skieer ächta folck emillan, eller den ena makan elliest af onsko och argheet öfwergifwer och förlöper den andra, hafwe då den skyldige förbrutit till den oskyldige halfparten af den deel, den eller dess etc.

Ad 2 § Synes dhe orden: jemte sin egen: wara här öfwerflödige, och sedan frågas, effter här förmäles, at när den oskyldige går till annat giffte, skall den förbrutne deelen falla till barnen, eller där dhe döde äre, till dheras med-arfwingar; huru där med förhållas skall, när den, som brutit hafwer, är barnens närmaste arfwinge?

Ad 3:m § påminnes oförgrijpeligen, om intet i stället för dhe orden: så ware han plichtig anten af sine godz räntor, eller sin åhrlige förtienst och löhn låta etc. wore rådeligit at sättia: ware begge plichtige, at anten af sine godz räntor eller åhrlig förtienst och löhn låta så mycket komma barnen till nödtorfftig födo och upfostring, som domaren effter dheras rådh och ämbne skiäligt finner; item: om hustrun bryter, wari lag samma.

Ad 4 §. Såsom det synes wara något hårdt, at den qwinna, som for troolåfningen har försedt sigh, och det effter wigselen uppenbahras, skall icke allenast bestå all på bröllopet anwänd omkåstnad, och mista så wähl dhe förähringar hon bekommit, som dhe hon uthgifwit, uthan och där till med förlora en fierdedeel af sin egendoom, så heemställes Hans Kongl. Maij:ttz nådigste ompröfwande, om icke dhe sidste orden, som angå fierdedeelen af hennes egendoom, aldeles kunde uthslutas.

Ad 5 § giörs sammaledes påminnelse, om icke det skulle falla för swårt, at den, som i detta måhl sine feel förtijger, skal derföre hafwa förwärkat något af sin inbrachte egendoom i boet, och om icke i stället för dhe orden: hafwe förwärckat samma rätt i boet som här 1 § förmält är, kunde sättias: då hafwe den samma ingen rätt till sin makas egendoom, uthan ware alt såsom ogiordt och betahle den andra all skada och omkåstnadt etc.


Cap. 13. Huru förhållas skall med boet och barnens underhåld, när skildnad skeer emillan ächta folck till umgänge, bordh och sång.

Ad 2 §. Påminnes oförgrijpeligen, om icke i detta måhl, när så mycket af inkomsten i boet är aftagit, som till barnens nödige