Sida:Fallande blad.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 65 —

Hvart mig vägen än må bära,
blott hos dig är hjärtat fritt!
Månget språk kan tungan lära,
hjärtat lär sig endast ditt!

Skall väl du din frihet mista
för en lysten grannes skull?
Nej, vid mina fäders kista!
Nej, vid dina kämpars mull!
Grunden själf till slott och koja
darra vill i vredesbrand
vid blotta tanken på en boja
för det gamla Sveriges land …

Var då trygg, mitt dyra Sverige!
Tag mig helt för allt du gaf!
Intill döden jag dig värje!
Aldrig du skall gå i graf!
Förr sig nordens stjärna släcker,
än din frihet varder all!
Än, när domedagen bräcker,
gamla Sverige lefva skall!

5. — Jacobson.