som kunde kallas Guta Saga,[1] är nedskrifven omkring midten af 14:de årh., och således liktidigt med de Gotländske runstenarne N:o 20, 22 och 59, hvilke äro från år 1350. Men det kan förflyta många år från den tid, då en urkund allra först författas och skrifves, och till den, då en viss afskrift deraf tages. De skäl, som i ofvan nämnda Företal (isynnerhet s. VI och IX) anföras för ”att Gotlandslagen ej kan antagas vara äldre än från senare hälften eller närmare slutet af 13:de århundradet”, synas mig icke fullkomligt afgörande, ehuru det naturligtvis kan vara svårt att uppställa någon viss annan äldre tidepunkt för författandet. Bland skälen för den antagna åldern anföras vissa till tiden bestämbara lagstadgandens befintlighet i lagen; men det är väl icke otänkbart, att en senare tids stadganden vid en förnyad afskrifning af en lag kunna inflickas uti den för öfrigt vida äldre texten. Derjämnte synes mig det ifrån språkets beskaffenhet hemtade beviset för Lagens och Sagans jämnåldrighet icke vara tillfyllestgörande. Språket säges nämnligen vara lika i dessa. Men vid en noggrann jämnförelse dem emellan, upptäcker man dock vissa skiljaktigheter, hvilka icke tyckas kunna förklaras på något annat sätt, än att bägge äro affattade af olika personer på skilda tider, ehuru kanske ändock en och annan olikhet i ord och ändelser kan hafva blifvit utjämnad af senare afskrifvare. Men den här antydda olikheten emellan språket i lagen och i sagan sträcker sig likväl icke till hela lagens text, utan befinnes ega rum emellan de första 61 kapitlen å ena sidan, samt slutkapitlen 62, 63 och 65[2] och Guta Saga å den andra, hvilket senare synes tillhöra en något yngre tid.
Att detta 61:sta kap. vid lagens uppställning eller under något visst skede varit det sista, visar sig ovedersägligen derutaf, att det slutar med följande ord: þet ir ok semp sik, et þet iru lag, sum hier ir skrifat i; þet skulu allir menn halda. Þa en neqwarar atbyrþir kunnu þar uerþa, sum ai hittas hier i, þa skulu þar slitas miþ domera tali, ok [þair] þet sueria, et þet sein ret Guta lag ok siþan skrifas hier i. Att nästa kapitel, det 62:dra, är senare tillagdt, synes också allra bäst af det uppslag, hvarmed det börjar: Hitta ier þet, sum nylast war takit um loyski. Atminstone detta innehåller således lagbud, som senare blifvit fogade till den äldre såsom ett afslutadt
- ↑ Uti den långa lista på Isländska och Nordiska sagor, som finnes upptagen uti U. von Troils Bref rör. en Resa til Island 1772, ss. 147—169, kallas hon Gotlændinga Saga.
- ↑ Kap. 64 tillhör den första och äldre afdelningen, då det rätteligen skulle haft sin plats näst efter kap. 24, men genom misstag der blifvit öfverhoppadt. Jf. Schlyt. s. 61 not. 56 och 91 not. 14.
